Är världen helt galen?

Det är så mycket nu på sistone som verkligen har spelat på mina åhmajgad-strängar, och inte på ett bra sätt. De senaste grejerna är ju moderaternas invandrarkontrakt, som straight outta Sverigedemokraternas partiprogram, sossarna reaktion (Marita Ulvskog var bra dock). Jan Guillous utspel om ipred-lagstiftningen och sist men inte minst den härliga nyheten om militärövningar på grisar.
Det ska sägas att jag är kluven i frågan om fildelning, jag kan inte helt och hållet säga att jag är för det eftersom jag faktiskt sympatiserar med upphovsrätten till sina egna verk. Men å andra sidan så finns det ju en helt annan tillgänglighet på t.ex. böcker än det finns på musik. För mig är det helt skilda saker att läsa och att lyssna, en bok ger mig en bestående upplevelse, något som jag minns och bär med mig länge (förutsatt att det är en bra bok vill säga), medans musik är något som jag behöver lyssna på upprepade gånger för att skapa samma band till. Dessutom använder jag ju dessutom dessa två på helt olika sätt. Jag känner mig tveksam till om bokbranschen kommer att påverkas i samma utsträckning som musik- och filmbranschen har gjort, än så länge är det ju liksom lite skillnad på att bära med sig en dator och en bok. Kanske ljudboksbranschen ligger risigare till? Oavsett är det kanske dags att acceptera att det dags att utvecklas och förnyas i de utsatta branscherna? Jag skulle ju gissa på att det skulle bli lite fler som köpte skivor om det faktiskt inte var svindyrt, och det här tänker jag stå för hur mycket folk än tjatar om att det går att prioritera istället för att andra saker etc. På något sätt är det ju också ironiskt att det är just Jan Guillou som skriver den här krönikan, Jan G som är en av de få svenska författare som faktiskt kan försörja sig på sitt författarskap. De flesta författare har ju faktiskt andra jobb, och skriver som en bisyssla. Kanske är det dags för musiker, filmskapare och så vidare att inse att det inte går att försörja sig på enbart skiv/filmförsäljning, utan att det måste kombineras med något annat. Jag tror åtminstone att om man brinner för det man gör så vill man fortsätta att göra det, eller? Och jag är medveten om att det finns många som tycker att jag nu ger uttryck för någon slags jante-anda, men ibland måste man ju liksom inse vilken värld man lever i och tyvärr lever inte i en värld där alla kan syssla med vad de vill. Vi lever i ett kapitalistiskt samhälle, där man får göra sitt bästa för att överleva och hinna syssla med det man brinner för, eller kanske leva jävligt fattigt och syssla med det man brinner för.
Ps. Förresten är väl det här knappast ett nytt fenomen, folk har kopierat böcker, spelat in film från teve, musik från radion, typ sen det har funnits möjlighet att göra det, eller?

Läslusen

Snott från bokhora.

1. Den värsta läsupplevelse du haft?
Ja, det finns väl en del som jag har förträngt, men nu på senaste tiden så är det Daniel Sjölins "Världens sista roman". Jag klarade inte av att läsa klart den, dels för att jag inte alls blev fångad av den och dels för att jag ogillar hans språk oerhör mycket, särskilt hur äckligt han skriver ibland.

2. Vilken bok har påverkat dig mest hittills?
Jag har faktiskt ingen aning. Joyce Carol Oates författarskap har påverka mig på många sätt, Jeanette Winterson och Sara Stridsberg på grund av hur de skriver. Den bok som påverkade mig mest när jag var i tidiga tonåren var nog Marilyn Halversons "Vild och fri". Den är helt sönderläst. Nej, det går helt enkelt inte att välja en bok.

3. Har du läst någon bok som du blivit riktigt skrämd av?
Ja, jag blir rädd ganska ofta när jag läser. Dean Koontz "Psykopaten" gjorde ett väldigt bestående intryck dock, precis som Bret Easton Ellis "Lunar Park".

4. Vad använder du som bokmärke?
Olika, ibland blir det hundöron, men just nu är det mest ett bokmärke från Hallongrottan.

5. När brukar du läsa? Hemma, på jobbet, på morgonen, på förmiddagen, på kvällen, innan du lägger dig…?

Eh, hela tiden typ. När jag äter, reser, innan jag ska sova, you name it. Dock mindre nu än när jag var yngre och faktiskt gick och läste.

6. Vad var den första bok du läste?
Ingen aning. En bok om Pinocchio kanske?

7. Vad är bättre, pocket eller inbundet?
Pocket. Inbundna är ju finare, men de är så otympliga. Jag gillar att kunna gå runt med mina böcker.

8. Vilken bok läser du nu?
Jag håller på med Neil Bartletts "Skin Lane", plus lite böcker som jag håller på att avsluta.

9. Och vilken sida är du på?
Typ s. 30. Har precis börjat.

10. Brukar du lämna “kännetecken” i dina böcker? (klottrar i dom, spiller mat/dryck på dom & andra barbariska åtgärder?)
Jag klottrar inte, men lämnar ofta andra märken, såsom hundöron och matfläckar. Häromdagen tappade jag faktiskt en bok i toaletten. Jag undviker att göra sånt här när det är någon annans bok det handlar om.

11. Påverkar titeln/omslaget dig om du överväger att läsa en bok?
Ja, om jag bara går och botaniserar i bokhandeln eller biblioteket så spelar det jättestor roll. Om jag ska köpa också, jag vil ju helst att det ska vara fint..

12. Sidantalet, då?
Spelar ingen roll, om den är jättetjock kan jag behöva övertygas lite mer än annars.

13. Brukar du bläddra fram till sista sidorna för att få reda på slutet?
Verkligen inte!

14. Finns det någon bok du läst flera gånger?
Ja, det händer ganska ofta, men inte lika ofta nu som när jag var yngre.

15. Har du råkat ut för någon olycka som böcker varit orsaken till?
Jag tror inte det, tappat någon bok i huvudet har jag väl gjort, men inte så att jag skulle kalla det för en olycka.

16. Brukar du sälja/ge bort dina böcker eller klänger du dig maniskt fast vid dem, även om det är någon bok du inte gillar?
Nej, jag gillar att äga! Daniel Sjölins kan jag tänka mig att ge bort om nu nån vill ha den.

17. Tar du med dig boken du läser på toa?
Ja, oftast.

18. Just det, läser du i badrummet?
Eh ja, vad skulle jag annars göra?

19. Har du något boksystem? Skriver du upp vad du läser/ska läsa/ska köpa/köpt för böcker? Skriver du kanske till och med läsdagbok?
Jag skriver upp böcker jag vill köpa och böcker jag vill läsa i två olika listor, sedan följer jag inte dem alls.

Här sitter jag och njuter av livet.

Nej, nu skojade jag. Eller ja, jag ska väl inte säga att jag lider direkt heller. Är inte sjuk längre, kanske till och med nästan frisk. Jag har varit så himla konstigt sjuk, jag orkar inget i ena stunden och i nästa känner jag mig pigg. Och när jag känner mig pigg känner jag mig skyldig för att jag inte är på jobbet. Men på måndag, då jävlar!
Alltså, jag har ju inte så mkt kul att skriva om med tanke på att jag bara har vart hemma de senaste dagarna. Det största som har hänt är att jag släpade mig ner till centrum med oerhört fett hår (har duschat idag). Jag borde byta lakan, speciellt nu när jag eventuellt är frisk. Om det bara är en illusion och jag vaknar upp med varig hals och snorig näsa så kan jag ju vara glad att jag inte bytte lakan.

Life is NOT good

Jag är hemma sjuk IGEN! Det här suger fan i mig. Jag vill inte vara sjuk! Men vad ska jag göra när min hals känns som jag har svalt en kaktus? Fruarna Larsson har ju varit/är sjuka, så jag antar att det inte är så konstigt. Trots att jag är sjuk så måste jag åka in till stan (aka Huddinge centrum) och köpa te och bröd för det glömde jag sist gång jag handlade.

Lika som bär

På ett sätt kan jag verkligen se mig själv för typ åtta år sen i min äldsta syster, men på andra sätt kan jag inte alls relatera till henne. När jag var sexton, snart sjutton så bodde jag på Bollan, på internatet där. Min pappa bodde 50mil bort och min mamma 90mil bort. Jag var jävligt självständig, men samtidigt jävligt slarvig och tanklös som de flesta är i den åldern. Jag gick ut mycket, träffade killar, dejtade och hade enstaka korta förhållanden. Min syster, å andra sidan, bor hemma, är tillsammans med en kille som hon verkar göra i princip allt med. Jag tycker att hon borde vara mer med hennes kompisar, men de verkar mestn hänga i skolan. Jag vet inte om hon fattar värdet i att ha vänner, antagligen gör hon inte det än- för henne är hennes förhållande alltid "för alltid". Hon pratar om att hon vill ha barn, hon kan tänka sig att flytta ut dit hennes kille bor, för han inte vill bo någon annanstans. För mig känns det som att hon ger upp hela sittliv, sin framtid för den här snubben. För jag vet att hon vill plugga vidare och jag tror att hon vill göra andra saker, bara det att hon lägger det på is för hans skull. Jag kan så klart inte hel döma hennes sätt att välja att leva sitt liv på, men för sig känns det så avlägset. Jag var ingenstans i närheten av att vilja "stadga" mig när jag var sexton, jag visste att jag ville göra en massa saker och för det mesta inkluderade det inte någon man. Å en sida så är hon ju också sexton, ung, jag vet att jag inte är där jag trodde att jag skulle vara när jag var i hennes ålder, så antagligen kommer hon inte heller vara det. Å andra sidan känner jag mig dum för att jag nedvärderar hennes val i livet bara för att jag inte förstår dem. Men jag är så himla rädd att det inte är hennes egna val.

Less

Åh, vad jag önskar att jag kunde ändra på vissa saker i mitt liv, men det går inte!!! Jag antar att jag måste acceptera vissa motgångar, även om det här är en motgång av den sämre sorten.
Jag har läst om en massa saker som jag skulle kunna kommentera, men jag pallar inte. Är sjukt opepp på att söka jobb (fast jag borde vara jävligt glad över att Normal vill ha kvar mig även om det bara mindre grejer). Jag vet inte om jag orkar köra frilans, men vad ska jag göra annars? På ett sätt kan jag känna att det är det bästa, att kunna välja lite själv och göra olika saker. Samtidigt krävs det ju mycket av mig, att jag ska kunna sälja in mig själv och så. Jag antar att jag får bita i det sura äpplet som kallas för livet. (Klyschigt värre)
Äsch, men annars har jag min framtid ganska välplanerad. Jag ska vara kvar i cirkus en månad, sen drar jag till mamma och firar jul, sen till pappa och firar nyår. Efter det ska jag ner till skåne igen! Då ska jag försöka fixa en massa grejer, som till exempel att få ett jobb. Det kanske bästa med min plan är dock att jag har ordnat så att jag inte behöver åka kollektivtrafik annat än ner till Skåne! Mamma kommer och hämtar mig här i Sthlm (jag måste åka bil iom att jag typ har samlat på mig ett tjugotal böcker, kanske mer, under tiden jag har varit här) och sen ska mamma också ner till Åmål så jag kan åka med henne då också! Gött. Jag ser ljuset i slutet av tunneln eller nån sån skit.

Go' och gla' kexchoklad

M åkte precis härifrån, så nu är jag ensam igen. Det är faktiskt bara tråkigt. Jag gillar till och med att dela min knarriga bäddsoffa. Ja, men så är det. Vi har haft en ganska lat helg och inte gjort särskilt mycket alls. Mest ätit och drivit runt på stan. Jag var ju jävligt sliten i torsdags efter att jag hade hängt med Frida. Jag och F söp nämligen till rätt så rejält, vi hamnade till slut på hennes hotell och väntade på att hennes kille skulle komma med vin. Så drack vi lite vin och sen slutade visst mina tåg gå, så jag sov över hos dem. Kände mig oerhört fräsch när jag gick till kontoret i samma kläder, men tack och lov så var jag ensam hela dagen. Eller, M kom ju efter att hennes kurs var slut.
Precis efter att M lämnade mig för att återvända till Skåne hittade jag en död mus i tvättstugan. Härligt tänkte jag och plockade upp den i en plastkasse. Det är ju tur att en är uppväxt på landet liksom.

The mind plays tricks on me

För ett kort ögonblick svävade min hjärna bort från verkligheten jag är och för en liten, liten sekund tycket jag att jag såg Allhelgona-kyrkan från min plats i kontoret. Nu är ju inte så fallet. Jag ser ett dött träd och ett grönt höghus. Och några bilar.

Överraskning!

Bästa Frida är tydligen i stan! Klart att man måste träffas då!

Teh krejsy

Westboro Baptist Church är ju så himla galna att det verkar som ett skämt, nu senaste har de färdigställt en sajt om varför Gud hatar Sverige. Och så har de en samlingssajt för hela världens länder och varför Gud hatar varje land. Väldigt bra underhållning! Kanske det bästa är att läsa om "Poster children for sin" på varje lands sida. På Sveriges finns bland annat Alexander Bard och drottning Christina!

Böcker, böcker

Alltså Svensk Bokhandels ledare är så himla töntig och helt off. Det är ju så va, att Akademibokhandeln ska smalna av sitt utbud, strömlinjeforma och likriktade. Och ja, det kan en ju tycka vad en vill om. Men i SvBs ledare så skrivs om hur tråkigt det är att en av de sista "boklådorna" försvinner, och att en nu inte ens kan lita på Ackis för att få tag på sin obskyra litteratur (okej, det står inte obskyr, men nästan). När var Akademibokhandeln ett ställe en gick till för att hitta litteratur som inte finns någon annanstans? Va? Jag har då aldrig gjort det, personligen så tycker jag att de redan nu har ett ganska smalt och extremt marknadsanpassat utbud. Det är ju inte så mycket annat än storsäljare som ryms där direkt. Om jag letar efter en ovanlig bok, så gör jag det på det fruktade nätet eller på antikvariat eller på bokhandlar som Hallongrottan. Inte på Akademibokhandeln. Gör en det så kan en nog räkna med att en inte läser särskilt udda/ovanliga böcker.
Nej, nu ska jag äta mer scones och dricka te.

Selma och kvinnorna

Idag var det alltså Normal salong för andra gången, och shiises vad det vällde in folk. Det var till och med så att alla inte fick plats! Tydligen hade Dn tipsat om det i "Vad händer i veckan", jag antar att det gjorde sitt till. Folket ville tydligen få ut värdet av sina hundra spänn, för jävlar vad vi fick springa för att se till att det fanns te och scones på bordet. Vi fick till och med gå ut och köpa mer kakor, som också tog slut! Kul var det i vilket fall. Jag hann ju inte höra något av vad Lisbet faktiskt sa om Selma, men så är det väl när man arbetar. Då är det ingen rast, ingen ro. Dock var det lätt värt att stanna kvar på kvällen, drack te och åt de sista sconsen med Ulrika och Karin Lindeqvist och så kom Esther och Erika också! Karin är verkligen en fantastisk människa, hur skön som helst. Jag önskar att jag var som henne!
Stackars Esther har ett jättestort sår på ryggen efter sin operation, men hon verkar ju ha återhämtat sig. Jag kommer sakna Esther så himla mycket efter att jag är klar här!!

Aouåeiyäö

Bajs, jag är sjuk. Det suger ganska fett kan jag säga. Just nu känns det som att jag har en boll som sitter i mina lungor och förhindrar min andning. Typ som om jag skulle ha rökt ett paket cigg på en timme. Ganska fett med nej. Och jag som borde fixa en massa grejer, typ som att skicka cv till en massa ställen, kolla upp var jag skulle kunna erbjuda mina tjänster som lektör osv. Jag menar jag lär ju ha en strålande framtid framför mig. Okej, lite negativ är jag, men det skyller jag på sjukdomen.

Scary stalker?

Jag undrar lite över hur okej det är att få ett rycka, google en person vars anonym blogg en (jag) följer, hitta den här personen och mejla denne? Jag känner mig lite tveksam, dessutom är jag askass att hitta rätt nivå på den här typen av grejer. Rent generellt känner jag att jag inte är mästare på att göra ett bra första intryck. Så hur stört är det här beteendet? Och ska jag mejla personen?

I had a dream and it came true

Så jävla gött att Obama blev vald! När det blev en borgerlig regering i Sverige så kändes det som att jag skulle dö och leva i ett helvete de närmaste fyra åren, ja och än så länge stämmer ju det rätt så bra (rent politiskt alltså, inte mitt privatliv). Om McCain då hade vunnit i Usa, vad hade inte det betytt? Jag hoppas verkligen att Obama och demokraterna kommer att få några mandatperioder på sig att reda upp röran i Usa. Jag håller definitivt inte med Obama om allt i hans politik, men det är ju tusen gånger bättre än McCain. Som min kloka vän Ida skrev så är ju valen i Usa är ju rätt så begränsat, typ antingen en folkpartist eller en ultrareaktionär konservativ moderat/kristdemokrat. Sen kan de kalla Obama socialist hur mycket de vill i de stora landet i väster, men socialist det kommer han aldrig bli.

Snabb summering av helgen: Jag kom ner bara några minuter senare än vad som stod på biljetten, bra jobbat SJ! Åkte hem till M och fröjdades under tiden över hur mycket hemma Lund känns. Väl hos henne drack vi mojitos, snackade politik och åkte in till Malmö för att dricka en öl. Men det var det värt. Lång frukost på lördagen, in till Malmö igen där vi såg "Låt den rätte komma in" (bra, men så klart så saknas mycket av bokens dynamik)och efter det käkade vi pizza på V.E.S.P.A. Riktigt trevligt, även om det övriga sällskapet drog hem efter ätandet. Jag och M, däremot, fortsatte kvällen med öl på Pickwick, för att sedan åka tillbaka till Lund och gå på min fantastiska vän Saras klubb, Shut up and sleep with me. Det var så himla fint och roligt, en hel drös med folk som jag kände. Helt överöst med kärlek blev jag också. Åh, så jag saknar er! Det kunde inte ha varit bättre än den kvällen. Söndagen var kulturdag, så vi åkte till Malmö museer och kollade på Archaelogy of mind och Elizabeth Olson Wallins "Äkta". Sen blev det indisk mat och kväll i tevesoffan. På måndagen åkte jag buss upp till Sthlm igen. Och nu är jag här och är förkyld.

Guldhelg

Har haft en sån himla bra helg. Återkommer med mer om det senare.
F.ö är jag tillbaka på jobbet, vilket är roligt även om jag just nu sitter och skjuter upp mitt säljjobb så mycket jag kan. Jag har besökt förlaget Mormor idag, det var annorlunda från Normals lokaler, men ändå trevligt.
Okej, nej, jag har inte så mycket att säga. Drömde om en person som jag tidigare haft en lätt besatthet av och drömmen väckte lite liv i den elden så att säga. Störigt.
Annars längtar jag till januari och mitt återtåg till Skåne!