Konstigt värre

Jag gillar fejsboken, så är det ju. Men ibland blir jag lite tveksam, den här gången handlar det väl inte per se om fejjan så. Men jag kan ju passa på att påpeka att jag stör mig grymt mycket på alla miljoner av applikationer. Iaf, för typ en vecka sen fick jag en friend request. Inget konstigt so far, men grejen är att personen som ville bli vän med mig var en klasskamrat från mellanstadiet. Vi har inte pratat sen dess, jag är ganska säker på att vi aldrig sa ett ord till varandra på högstadiet. Vi gick ju i olika klasser och sånt. Okej, det här är inte jättekonstigt. Men personen i fråga var inte heller någon som jag var kompis med på mellanstadiet eller ens tyckte om. Han är nämligen en av de personer som jag var allra mest osams med och tyckte sämst om. Eftersom jag var en snäll och ambitiös elev under den här perioden fick jag ganska ofta sitta bredvid honom då han var ganska stökig och besvärlig. Det här resulterade i att jag hade en hel del blåmärken eftersom han roade sig med att slå mig på lektionstid (nej, det hände inte speciellt mycket från lärarhåll.). Jag vet inte om jag överdriver det så här i efterhand, men den här personen gav mig jävligt mycket skit att stå ut med.
När jag såg att han nu ville bli vän med mig tyckte jag att det var jättekonstigt, dels på grund av vår tidigare relation, men också för att det kändes ganska märkligt att han vill vara vän med mig. Jag funderade ganska länge på vad jag skulle göra. Jag har inte längre någon relation med honom, jag vill inte direkt ha det, även om jag för ganska länge sen har kommit över hans beteende på mellanstadiet. Ett tag tänkte jag skriva ett brev till honom ch frågasätta varför, men jag kom fram till att han inte var värd den typen av uppmärksamhet från min sida. Till slut valde jag att acceptera hans förfrågan, jag vet inte, för att visa hur jävla storsint jag är? Nej, inte direkt. Jag vill att han ska veta hur jävla bra mitt liv är nu. Hur lyckad jag är, hur fantastiska vänner jag har, helt enkelt att jag är en jävligt bra person.
På ett sätt kan jag nästan vara glad över hur han var mot mig då för länge sen, för det här härdat mig. Jag tar ingen skit längre och jag kan stå på mig.

Alltså, jag dör

Jag hade inte rakat benen på hela vintern innan jag skulle åka och tatuera mig, så därför tänkte jag att det skulle vara lämpligt när tattoon ändå ska sitta där liksom. Sagt och gjort, mina ben var rakad och fina när vi var hos tatueraren. MEN nu kliar det så jävla mycket när det förbannade håret håller på att växa ut. Det brukade det väl ändå inte göra när jag rakade benen ofta? Det är i vilket fall asjobbigt. Jag vet inte riktigt vad jag borde göra, jag är osäker på om jag kommer palla att raka benen hela sommaren, men å andra sidan vet jag inte om jag känner mig redo för att folk ska glo på mina håriga ben. Men om jag rakar dem, måste jag då stå ut med detta infernaliska kliande?
Annars händer inte mycket, försöker plugga lite och så. Eh ja.

Hejsan socker

Är hemma hos Naomi. Det är trevligt. Egentligen skulle det här inlett plugghelgen, men det har gått så där. Dagen inleddes sisådär i och med att det alltid är ett jävla helvete att ha och göra med Skånetrafiken. Jag skulle åka buss in till stan för att ta tåget till Malmö, men givetvis var stadsbussen försenad (som alltid, jag brukar gå ut typ en timme innan jag behöver vara framme när jag åker hem för en vet fan aldrig hur länge en får vänta) så jag missade det tåg jag hade tänkt ta. Jaja, tänkte jag. Sen skulle jag fylla på mitt rabattkort, vilket visade sig vara näst intill omöjligt. Jag försökte med mina jävla mynt som jag hade skrapat ihop och varje gång jag hade stoppat i hela beloppet så spottade den ut kortet och säger "Kort finns ej". Va fan? Till slut lyckas jag i alla fall både fylla på mitt kort, köpa biljett och ta mig till Malmö. Rusar in på Vegegården och börjar äta så hetsigt att jag häller vatten över halva bordet när jag försöker dricka. Men gott var det, som alltid. I love you Vegegården!
Anyhoo. Naomi skulle nödvändigtvis shoppa efter det här och det slutade med att vi inte var hemma (jag bor förvisso inte här, men jag använder ordet hemma ganska liberalt) förrän typ fyra. Inte ett jota har blivit gjort sen dess. Eller ja, jag har ju filat lite på min disposition och läst lite i "Handbook of studies on men and masculinity".
Nej, nu ska jag äta pasta med kantarellsås.

Sug på den du!

Är så jävla nöjd. Gårdagen var verkligen perfektion. Vi var ut i god tid och hade en mycket trevlig radtrip upp till Kristianstad. Tatuerarsnubben kom en stund efter oss, då vi satte igång. I början var det lite segt och mycket adrenalin, iom att det tog rätt lång tid för honom att fixa i ordning allt (jag vet inte vad som behövs göras innan, men det måste ju vara en del). Lisa-Lo började med sin vita tatuering och hon satte ribban för dagen genom att efter han dragit första linjen säga "Men det är gör ju inte alls ont! Det känns knappt, Ida.". Ingen skrek, ingen grät, ingen svimmade. Kort sagt vi var hårda som sten. Jag tror att den här tatuering gjorde ondare än min förra, men den här är ju på ett ställe med mindre fett så jag antar att det är därför. Jag kan också säga att ju lägre och ju närmare hälsenan, desto ondare gjorde det (känns inte den här meningen jävligt skum?). Vi hade det hemskans trevligt när vi inte tatuerade oss också, åt diverse matsäckar, fotade och snackade. Ja, fint var det.
Nu har jag precis tagit av plasten och tvättatden för första gången. Det känns bra. Jag är jävligt het om man säger så.

OMG

Idag ska jag tatuera mig! Jag börjar bli riktigt, riktigt nervös, det var ju trots allt några år sedan jag gjorde min stjärna. Vi kommer vara så jävla heta i våra tattoos.
Petra åkte hem igår kväll, vilket var mycket tråkigt. Känner mig helt ensam här nu, höll till och med på att vänja mig vid att sova ihop med någon annan. Kan rapportera att Petra är mycket bestämd att sova med. Natten mot onsdag vaknade jag till av att hon röt "Nu flyttar du dig genast!" varpå jag makade mig någon cm mot väggen. Hon påstår att hon inte minns något av det här, men jag tvivlar. Jag skulle gissa på att hon bara inte ville erkänna att hon är extremt dominant i smyg.
Jag återkommer imorgon med bilder från roadtripen.

Våren!

Här sitter jag och bloggar ute i solskenet. Det är mycket trevligt. Pluggdejt med Naomi is the shit. Nu jävlar ska det blir uppsats av skiten. Snart blir det tatuering och på fredag Vegegården. Yeay!

Hey baby

Nu är Petra här. Det är trevligt. Vi har pratat och hästat och haft det allmänt trevligt. Jag har lyckats med att inte vara alltför bakis trots den vilda gårdagen.

öööueeblä

Jag har mått ganska illa idag om man säger så. Min mage är fortfarande inte helt hundra, men jag hoppas att det går över när jag dricker vin ikväll. En helt klar logik ju, dålig spritmage + er alkohol= mycket bättre mage!
Min hjärna har förvändlats till någon form av mos. Men det är väl straffet med tanke på hur witty jag kände mig igår. Så är det minsann.
Imorgon kommer Petra!

Motoboy

Haha, jag undrar hur många som kommer hänga på st knut i malmö nu när Moto Boy har sagt att han brukar hänga där?
Iaf, jag är full på typ tusen mojitos och rom&cola. Maries "bjudning" var mycket trevlig. Jag blev lätt aggressiv mot slutet av kvällen, men vad gör väl det? Jag känner mig nöjd. Berättade osammanhängande historier och asgarvade. Jag orkar verkligen inte engagera mig i att andra människor ska förstå vad jag säger när jag full, jag bara skrattar och mumlar. (Ja, det här var ju en mycket smickrande text för min egen del).
Jag funderar på om tron på min egen förmåga att skriva börjar stiga mig åt huvudet.

Byxor är djävulens påfund

Ja, jag har alltså försökt köpa nya byxor idag eftersom jag inte har ett enda jävla par. Men jag fick ju ganska snabbt inse att 1. det finns väldig få snygga byxor och 2. de byxor jag gillar finns inte i min storlek eller passar inte. Okej, jag är ganska kräsen, jag vill helst inte ha jeans och jag vill inte ha några jävla kostymbyxor. Chinos ska ju vara trendigt nu, men jag hittade endast en modell och det var på JC. Jag är sur. För att bli lite gladare köpte jag tre andra plagg för en billig peng på HM, det är jag åtminstone nöjd med.
Om jag kan finna något att ta på mig lär helgen bli jävligt bra.