Alltså, amerikaner alltså

När jag har varit hemma har jag haft lyckan att utsättas för sverigebesökande amerikaners påhitt. Eller ja, i alla fall fått en anledning att igen fundera på hur underligt landet i väst är. Mammas närmaste grannar är tre sommarstugor, varav en ägs av en svensk-amerikansk familj som spenderar ungefär två månader i Sverige varje sommar. Mamman i familjen är född och uppvuxen i närheten av Hudik, så jag antar att det är därför de har hamnat där. I sommar har de varit ganska lugna, men föregående somrar har de varit väldigt påfrestande och ständigt varit och hängt på mammas gård (det gäller iofs inte mannen i familjen, men iaf). De har också fått en häst (oklart av vem), en tjugofyraårig nordsvensk som nu bor hos mamma. De har alltså en häst som de betalar för året runt, men bara träffar två månader. Vi får väl se hur länge han lever dessutom, 24 är ju inte direkt en ungdomlig ålder för en häst. Men det allra konstigast är mammans jobb. Hón jobbar med fotomontage. Låter inte så konstigt va? Nej, men det handlar tydligen om att hon redigerar folks fotoalbum?! Alltså serri, ur krystat är det inte att styla sina familje/semester/whatever bilder i ett album? Hur krystade är amerikaner eg?
Hos pappa var en av de amerikanska släktingarna och hälsade på. Jag hade inte lyckan att träffa mannen från Dallas, men han verkar ha för vana att ge bort minst sagt ovanliga presenter. I år fick mina systrar varsin penna mönstrad som amerikanska flaggan. Den spelade också nationalsången. Sist gång han var här fick de... kom igen gissa!...
.....dollarsedlar!
En börjar ju undra alltså...