Jeez Louise

Tiden bara går och går och helt plötsligt så är det ett nytt år imorgon. Som det kan bli. Jag tror att det här blir ett bra nyår. Men jag har inga förhoppningar. Håller inte på med sånt. I vilket fall så har jag ju en flaska bubbel.
Jag är alltså i Åmål nu, som traditionen påbjuder. Sen drar jag söderut vilket ska bli fantastiskt.
Kanske blir det någon form av bakisrapport imorgon. Vi får se.

God Jul!

Jag är i Hudik nu då va. Och jag orkar inte riktigt blogga och sånt just nu, för mycket med julen och så kom visst jobbångesten skenande tillbaka. Men iaf, allt är bra här och jag återkommer när jag har hunnit smälta allt julgodis.

Stilla natt, helga natt

Just nu blir jag så oerhört glad av att tänka på att jag snart är tillbaka i Skåne!!!! Dör. Det utlöstes mest av att finaste Kristin skickade ett mail från det stora landet i väst på fb och så svarade en massa fina människor och jag bara tänkte gud vilka fina vänner jag har. Börjar nästa gråta av alla känslor (det är en sån dag idag). Jag känner mig inte ens orolig över det kommande molnet: att få arbete. Jag känner mig snarare peppad på att ge mig ut och jobba lite! Helt galet.
Men först är det så klart jul och under tiden måste jag skriva en praktikrapport som känns fett med jobbig. Okej alla fina därute, den 6:e jan kommer jag tillbaka till Skåne. Jag hoppas att ni är redo!

Undantaget som bekräftar regeln?

I dagens Metro har de en notis om att pappans gener kan avgöra barnets kön. I det här fallet måste ju min familj var undantaget som bekräftar regeln (om det här nu överhuvudtaget stämmer). Min pappa har fem syskon, en syster och fyra bröder. Alltså borde min pappa mest få söner, antar jag. Verkligheten ser ju lite annorlunda ut, om en säger så. Pappa har fyra barn, med två kvinnor och inte ett enda av dem är av hankön. Nej, vi är tjejor allihopa. Vi måste vara någon slags avvikelse, en anomali. Kanske ska anmäla oss till experiment?
Och återigen Johan Stael von Holstein, denna källa av inspiration, skriver sin sista krönika i Metro. Det låter bland annat så här : "Jag vet att jag har inspirerat många, att jag fått många att känna att de kan. Jag vet också att många invandrare är tacksamma och jag hoppas att Jante fått sig en rejäl törn och att många färre röstar rött."/.../ "Låt aldrig sossar och fackföreningar trycka ner dig och få dig att tro att du inget kan och inget är värd." En känner ju igen sig, eller hur? Älskar hur han demoniserar fackföreningar!
För övrigt, vad är grejen med killar som har fodrade luvtröjor som ytterplagg? Det är inte okej.

Lokalpatriot

I Åmål är det minsann ingen som klagar om att män inte kan vara lucior!

Music is my boyfriend

Jag inser nu, efter att jag skaffat Spotify, att min musiksmak inte har förändrats sen jag gick på gymnasiet. Egentligen gillar jag bara de skivor jag lyssnade på då, jag har sen dess försökt tvinga mig själv att lyssna på ny musik och utvecklas, men jag tror att det är lika bra att ge upp. Jag kommer inte att förändras, ibland är det till och med så illa att jag inte gillar de nyare grejerna som en artist jag gillar gjort, utan bara det innan år 2004.
Just nu lyssnar på White Stripes "White blood cells" och minns i trean (det måste det ha varit för jag hade fyllt arton) när vi åkte bil upp till en annan skånsk bonnahåla där vi skulle träffa några killar i hängde med ibland och gå på "lokal". På vägen upp drack vi sprit och rökte i bilen och lyssnade på White Stripes. Jag var så full att jag försökte tända en cigg i fel ände utan att fatta varför det inte hände nåt, sen tappade jag cigaretten och höll på att elda upp bilen. På utestället hånglade jag med en av killarna och han försökte sig på någon form av offentlig petting, men det sa jag bestämt nej till. Ja, det var tider det. Sen åkte vi dit vi skulle sova och jag och Jenny sov ihop (jag komer ihåg att hon hade någon särskild anledning till att vi skulle sova ihop, men jag kommer inte ihåg vad det var.) Dagen efter skulle jag sätta in mina linser, men jag tappade ner en av dem i handfatets avlopp så jag fick gå runt halvblind tillsvi kom hem någon gång på eftermiddagen. Det var jävligt jobbigt med tanke på att jag är halvblind.

Idag är en bra dag

Och här är skälet. Hon heter Esther.

Den viderunderliga rastlöshetens historia

De senaste dagarna på jobbet har jag varit enormt rastlös, jag orkar inte koncentrera mig på nåt. Jag vill inte jobba! Jag vet att det är för att jag vet att jag snart är ledig och ska hem och pussa på min ponny, träffa roliga, fina människor och snart vara tillbaka i Skåne. Så det är inte en livskris av typen: "Åh, nej, jag har slängt på en termin på något som jag egentligen inte vill göra!" (eh, det har ju hänt liksom och det här är inte samma grej). Jag är bara lat och saknar att träffa folk. I längden vet jag att jag hade blivit miserabelt olycklig av att stanna här, om saker fortsatte vara som det är nu (dvs. att jag inte har något socialt liv whatsoever). Visst, det är delvis mitt fel, jag hade kunnat göra en miljon saker för att skaffa mig kompisar med jag orkar ju inte. Den här terminen har jag varit nöjd med att jobba och sen åka hem och kolla på teve. Ibland träffa någon utanför jobbet.
Men idag, idag ska jag träffa M! Det blir ju skoj.

Det stora landet i väst

Ibland blir jag så himla sugen på att åka till USA och skaffa mig något slags jobb och träffa en massa coola feminister. Det finns ju så många fler möjligheter att göra saker, det händer så mycket mer. Så klart är det dubbelt eftersom det också finns ett mycket större motstånd, och att frågor som vi kanske inte behöver syssla med längre är mer aktuella där. Men samtidigt, möjligheterna mina vänner! Det skulle ju också vara ganska roligt. Åh, jag önskar att jag orkade göra något sånt!

No, i am a man!

Haha, det är roligt med män som ser ut som flator!

This waltz, this waltz, this waltz, this waltz/ With its very own breath of brandy and Death

Jag älskar Leonard Cohen. Jag är fortfarande ledsen över att jag inte kunde gå på någon av hans konserter i Sverige. Så himla surt att det var så dyrt och att jag är en fattig student (som kommer att bli en, eventuellt, ännu fattigare frilansare).

Dåtiden har en viss lockelse

Jag pratade med min gymnasie- bästis alldeles nyss. Vi är fortfarande bra kompisar, men det är liksom en annan sak nu när vi inte umgås 24/7. Eftersom jag bodde på internat under gymnasiet ar det så klart lite speciella omständigheter, också beroende på att vi bodde i en riktigt bonnahåla, Tomelilla. Men shit vad mycket roligt hade! Även om jag är nöjd med det jag har idag, kan jag sakna den tiden och speciellt alla galna/dumma grejer vi gjorde.
Bollan in my heart 4-evah!

Jag har bott i den u-formade byggnaden och i huset framför, känt som SE.

Tur att jag bara är praktikant med tanke på risken på att bli sparkad på grund av att jag bloggar på jobbet!

Jag inser mer och mer att jag verkligen inte är särskild intresserad av den akademiska världen. Don't get me wrong, jag skulle inte för mitt liv vilja byta ut de fyra år jag har pluggat i Gävle* och Lund och jag älskar verkligen det jag som har formats ut mitt pluggande, som inte skulle finnas annars. Men när jag tänker på feministisk teoribildning, eller för den delen, all teoribildning blir jag bara helt matt. Min kära vän N, däremot, hon älskar det, alltså älskar det på det sättet att hon läser teori frivilligt utan att hon behöver göra det. Hennes c-uppsats var så avancerad att de hade problem att hitta någon på institutionen som ville bedöma den. Sen så finns det ju andra anledningar. Som hur inskränkt och liten den akademiska världen är, att jag skulle vara tvungen att undervisa, ja, jag skulle kunna fortsätta. Dessutom är ju den akademiska världen till stor del tyngd av den traditionalism som ibland verkar genomsyra universiteten (åtminstone Lund och Uppsala, de mindre har nog sina egna problem att brottas med). Bara orka fortsätta leva sitt liv bland före detta spexare (no offense, men allvarligt) och överklasskids som aldrig har orkat konfronteras med "verkligheten". Nej, det är inte för mig. Istället kommer jag att jobba med kultur, alltid lika fast förankrad i verkligheten.

*Eller ja, Gävle hade jag väl inte så jävla stor behållning av egentligen. Jag var deprimerad, rökte som en borstbindare i perioder och åt mig (o)lycklig.

Hjärtar gratistidningar

I dagens City, där temat är trend, har de en del som de kallar Sthlm streetstyle och en av de utvalda är Emma Preisler, som svarar så här på frågan: Vad önskar du dig i julklapp?
- Jag önskar mig bokmärken på djur, blommor och hästar mest.
Det här är en tjej som är, inte sju år, utan ARTON år gammal! Vem i helvete önskar sig bokmärken??? Jag känner att nu har verkligen infantiliseringstrenden gått för långt. Väx upp människa! Det är inte okej att önska sig bokmärken när en är 18 år gammal!
Det bästa tryckfelet står dock Metro för i Johan Stael von Holsteins krönika ( i krönikan på nätet är tryckfelet rättat). I hans på väg upp står det: Fackföreningar och avundsjuka. På väg ned: Politiker som vågar säga nej, som vågar satsa på miljön, som tänker på vår överlevnad och våra barn.
Och som vi alla vet (antar jag) är det ju knappast likt kära Johan att gulla med fackföreningar, snarare är han väl känd för sitt intensiva motstånd mot detta djävulens påfund. På väg ned är ju rätt kul också...
Metro har också dagens två roligaste notiser, dels en om valrossen Sara som har lärt sig att spela flöjt ( tyvärr hittar jag ingen länk) och dels att Knut (ni vet, isbjörnen) kanske ska flytta till Sverige.
Ja, det var allt för min nyhetsrapportering.

Är världen helt galen?

Det är så mycket nu på sistone som verkligen har spelat på mina åhmajgad-strängar, och inte på ett bra sätt. De senaste grejerna är ju moderaternas invandrarkontrakt, som straight outta Sverigedemokraternas partiprogram, sossarna reaktion (Marita Ulvskog var bra dock). Jan Guillous utspel om ipred-lagstiftningen och sist men inte minst den härliga nyheten om militärövningar på grisar.
Det ska sägas att jag är kluven i frågan om fildelning, jag kan inte helt och hållet säga att jag är för det eftersom jag faktiskt sympatiserar med upphovsrätten till sina egna verk. Men å andra sidan så finns det ju en helt annan tillgänglighet på t.ex. böcker än det finns på musik. För mig är det helt skilda saker att läsa och att lyssna, en bok ger mig en bestående upplevelse, något som jag minns och bär med mig länge (förutsatt att det är en bra bok vill säga), medans musik är något som jag behöver lyssna på upprepade gånger för att skapa samma band till. Dessutom använder jag ju dessutom dessa två på helt olika sätt. Jag känner mig tveksam till om bokbranschen kommer att påverkas i samma utsträckning som musik- och filmbranschen har gjort, än så länge är det ju liksom lite skillnad på att bära med sig en dator och en bok. Kanske ljudboksbranschen ligger risigare till? Oavsett är det kanske dags att acceptera att det dags att utvecklas och förnyas i de utsatta branscherna? Jag skulle ju gissa på att det skulle bli lite fler som köpte skivor om det faktiskt inte var svindyrt, och det här tänker jag stå för hur mycket folk än tjatar om att det går att prioritera istället för att andra saker etc. På något sätt är det ju också ironiskt att det är just Jan Guillou som skriver den här krönikan, Jan G som är en av de få svenska författare som faktiskt kan försörja sig på sitt författarskap. De flesta författare har ju faktiskt andra jobb, och skriver som en bisyssla. Kanske är det dags för musiker, filmskapare och så vidare att inse att det inte går att försörja sig på enbart skiv/filmförsäljning, utan att det måste kombineras med något annat. Jag tror åtminstone att om man brinner för det man gör så vill man fortsätta att göra det, eller? Och jag är medveten om att det finns många som tycker att jag nu ger uttryck för någon slags jante-anda, men ibland måste man ju liksom inse vilken värld man lever i och tyvärr lever inte i en värld där alla kan syssla med vad de vill. Vi lever i ett kapitalistiskt samhälle, där man får göra sitt bästa för att överleva och hinna syssla med det man brinner för, eller kanske leva jävligt fattigt och syssla med det man brinner för.
Ps. Förresten är väl det här knappast ett nytt fenomen, folk har kopierat böcker, spelat in film från teve, musik från radion, typ sen det har funnits möjlighet att göra det, eller?

Läslusen

Snott från bokhora.

1. Den värsta läsupplevelse du haft?
Ja, det finns väl en del som jag har förträngt, men nu på senaste tiden så är det Daniel Sjölins "Världens sista roman". Jag klarade inte av att läsa klart den, dels för att jag inte alls blev fångad av den och dels för att jag ogillar hans språk oerhör mycket, särskilt hur äckligt han skriver ibland.

2. Vilken bok har påverkat dig mest hittills?
Jag har faktiskt ingen aning. Joyce Carol Oates författarskap har påverka mig på många sätt, Jeanette Winterson och Sara Stridsberg på grund av hur de skriver. Den bok som påverkade mig mest när jag var i tidiga tonåren var nog Marilyn Halversons "Vild och fri". Den är helt sönderläst. Nej, det går helt enkelt inte att välja en bok.

3. Har du läst någon bok som du blivit riktigt skrämd av?
Ja, jag blir rädd ganska ofta när jag läser. Dean Koontz "Psykopaten" gjorde ett väldigt bestående intryck dock, precis som Bret Easton Ellis "Lunar Park".

4. Vad använder du som bokmärke?
Olika, ibland blir det hundöron, men just nu är det mest ett bokmärke från Hallongrottan.

5. När brukar du läsa? Hemma, på jobbet, på morgonen, på förmiddagen, på kvällen, innan du lägger dig…?

Eh, hela tiden typ. När jag äter, reser, innan jag ska sova, you name it. Dock mindre nu än när jag var yngre och faktiskt gick och läste.

6. Vad var den första bok du läste?
Ingen aning. En bok om Pinocchio kanske?

7. Vad är bättre, pocket eller inbundet?
Pocket. Inbundna är ju finare, men de är så otympliga. Jag gillar att kunna gå runt med mina böcker.

8. Vilken bok läser du nu?
Jag håller på med Neil Bartletts "Skin Lane", plus lite böcker som jag håller på att avsluta.

9. Och vilken sida är du på?
Typ s. 30. Har precis börjat.

10. Brukar du lämna “kännetecken” i dina böcker? (klottrar i dom, spiller mat/dryck på dom & andra barbariska åtgärder?)
Jag klottrar inte, men lämnar ofta andra märken, såsom hundöron och matfläckar. Häromdagen tappade jag faktiskt en bok i toaletten. Jag undviker att göra sånt här när det är någon annans bok det handlar om.

11. Påverkar titeln/omslaget dig om du överväger att läsa en bok?
Ja, om jag bara går och botaniserar i bokhandeln eller biblioteket så spelar det jättestor roll. Om jag ska köpa också, jag vil ju helst att det ska vara fint..

12. Sidantalet, då?
Spelar ingen roll, om den är jättetjock kan jag behöva övertygas lite mer än annars.

13. Brukar du bläddra fram till sista sidorna för att få reda på slutet?
Verkligen inte!

14. Finns det någon bok du läst flera gånger?
Ja, det händer ganska ofta, men inte lika ofta nu som när jag var yngre.

15. Har du råkat ut för någon olycka som böcker varit orsaken till?
Jag tror inte det, tappat någon bok i huvudet har jag väl gjort, men inte så att jag skulle kalla det för en olycka.

16. Brukar du sälja/ge bort dina böcker eller klänger du dig maniskt fast vid dem, även om det är någon bok du inte gillar?
Nej, jag gillar att äga! Daniel Sjölins kan jag tänka mig att ge bort om nu nån vill ha den.

17. Tar du med dig boken du läser på toa?
Ja, oftast.

18. Just det, läser du i badrummet?
Eh ja, vad skulle jag annars göra?

19. Har du något boksystem? Skriver du upp vad du läser/ska läsa/ska köpa/köpt för böcker? Skriver du kanske till och med läsdagbok?
Jag skriver upp böcker jag vill köpa och böcker jag vill läsa i två olika listor, sedan följer jag inte dem alls.

Här sitter jag och njuter av livet.

Nej, nu skojade jag. Eller ja, jag ska väl inte säga att jag lider direkt heller. Är inte sjuk längre, kanske till och med nästan frisk. Jag har varit så himla konstigt sjuk, jag orkar inget i ena stunden och i nästa känner jag mig pigg. Och när jag känner mig pigg känner jag mig skyldig för att jag inte är på jobbet. Men på måndag, då jävlar!
Alltså, jag har ju inte så mkt kul att skriva om med tanke på att jag bara har vart hemma de senaste dagarna. Det största som har hänt är att jag släpade mig ner till centrum med oerhört fett hår (har duschat idag). Jag borde byta lakan, speciellt nu när jag eventuellt är frisk. Om det bara är en illusion och jag vaknar upp med varig hals och snorig näsa så kan jag ju vara glad att jag inte bytte lakan.

Life is NOT good

Jag är hemma sjuk IGEN! Det här suger fan i mig. Jag vill inte vara sjuk! Men vad ska jag göra när min hals känns som jag har svalt en kaktus? Fruarna Larsson har ju varit/är sjuka, så jag antar att det inte är så konstigt. Trots att jag är sjuk så måste jag åka in till stan (aka Huddinge centrum) och köpa te och bröd för det glömde jag sist gång jag handlade.

Lika som bär

På ett sätt kan jag verkligen se mig själv för typ åtta år sen i min äldsta syster, men på andra sätt kan jag inte alls relatera till henne. När jag var sexton, snart sjutton så bodde jag på Bollan, på internatet där. Min pappa bodde 50mil bort och min mamma 90mil bort. Jag var jävligt självständig, men samtidigt jävligt slarvig och tanklös som de flesta är i den åldern. Jag gick ut mycket, träffade killar, dejtade och hade enstaka korta förhållanden. Min syster, å andra sidan, bor hemma, är tillsammans med en kille som hon verkar göra i princip allt med. Jag tycker att hon borde vara mer med hennes kompisar, men de verkar mestn hänga i skolan. Jag vet inte om hon fattar värdet i att ha vänner, antagligen gör hon inte det än- för henne är hennes förhållande alltid "för alltid". Hon pratar om att hon vill ha barn, hon kan tänka sig att flytta ut dit hennes kille bor, för han inte vill bo någon annanstans. För mig känns det som att hon ger upp hela sittliv, sin framtid för den här snubben. För jag vet att hon vill plugga vidare och jag tror att hon vill göra andra saker, bara det att hon lägger det på is för hans skull. Jag kan så klart inte hel döma hennes sätt att välja att leva sitt liv på, men för sig känns det så avlägset. Jag var ingenstans i närheten av att vilja "stadga" mig när jag var sexton, jag visste att jag ville göra en massa saker och för det mesta inkluderade det inte någon man. Å en sida så är hon ju också sexton, ung, jag vet att jag inte är där jag trodde att jag skulle vara när jag var i hennes ålder, så antagligen kommer hon inte heller vara det. Å andra sidan känner jag mig dum för att jag nedvärderar hennes val i livet bara för att jag inte förstår dem. Men jag är så himla rädd att det inte är hennes egna val.

Less

Åh, vad jag önskar att jag kunde ändra på vissa saker i mitt liv, men det går inte!!! Jag antar att jag måste acceptera vissa motgångar, även om det här är en motgång av den sämre sorten.
Jag har läst om en massa saker som jag skulle kunna kommentera, men jag pallar inte. Är sjukt opepp på att söka jobb (fast jag borde vara jävligt glad över att Normal vill ha kvar mig även om det bara mindre grejer). Jag vet inte om jag orkar köra frilans, men vad ska jag göra annars? På ett sätt kan jag känna att det är det bästa, att kunna välja lite själv och göra olika saker. Samtidigt krävs det ju mycket av mig, att jag ska kunna sälja in mig själv och så. Jag antar att jag får bita i det sura äpplet som kallas för livet. (Klyschigt värre)
Äsch, men annars har jag min framtid ganska välplanerad. Jag ska vara kvar i cirkus en månad, sen drar jag till mamma och firar jul, sen till pappa och firar nyår. Efter det ska jag ner till skåne igen! Då ska jag försöka fixa en massa grejer, som till exempel att få ett jobb. Det kanske bästa med min plan är dock att jag har ordnat så att jag inte behöver åka kollektivtrafik annat än ner till Skåne! Mamma kommer och hämtar mig här i Sthlm (jag måste åka bil iom att jag typ har samlat på mig ett tjugotal böcker, kanske mer, under tiden jag har varit här) och sen ska mamma också ner till Åmål så jag kan åka med henne då också! Gött. Jag ser ljuset i slutet av tunneln eller nån sån skit.

Go' och gla' kexchoklad

M åkte precis härifrån, så nu är jag ensam igen. Det är faktiskt bara tråkigt. Jag gillar till och med att dela min knarriga bäddsoffa. Ja, men så är det. Vi har haft en ganska lat helg och inte gjort särskilt mycket alls. Mest ätit och drivit runt på stan. Jag var ju jävligt sliten i torsdags efter att jag hade hängt med Frida. Jag och F söp nämligen till rätt så rejält, vi hamnade till slut på hennes hotell och väntade på att hennes kille skulle komma med vin. Så drack vi lite vin och sen slutade visst mina tåg gå, så jag sov över hos dem. Kände mig oerhört fräsch när jag gick till kontoret i samma kläder, men tack och lov så var jag ensam hela dagen. Eller, M kom ju efter att hennes kurs var slut.
Precis efter att M lämnade mig för att återvända till Skåne hittade jag en död mus i tvättstugan. Härligt tänkte jag och plockade upp den i en plastkasse. Det är ju tur att en är uppväxt på landet liksom.

The mind plays tricks on me

För ett kort ögonblick svävade min hjärna bort från verkligheten jag är och för en liten, liten sekund tycket jag att jag såg Allhelgona-kyrkan från min plats i kontoret. Nu är ju inte så fallet. Jag ser ett dött träd och ett grönt höghus. Och några bilar.

Överraskning!

Bästa Frida är tydligen i stan! Klart att man måste träffas då!

Teh krejsy

Westboro Baptist Church är ju så himla galna att det verkar som ett skämt, nu senaste har de färdigställt en sajt om varför Gud hatar Sverige. Och så har de en samlingssajt för hela världens länder och varför Gud hatar varje land. Väldigt bra underhållning! Kanske det bästa är att läsa om "Poster children for sin" på varje lands sida. På Sveriges finns bland annat Alexander Bard och drottning Christina!

Böcker, böcker

Alltså Svensk Bokhandels ledare är så himla töntig och helt off. Det är ju så va, att Akademibokhandeln ska smalna av sitt utbud, strömlinjeforma och likriktade. Och ja, det kan en ju tycka vad en vill om. Men i SvBs ledare så skrivs om hur tråkigt det är att en av de sista "boklådorna" försvinner, och att en nu inte ens kan lita på Ackis för att få tag på sin obskyra litteratur (okej, det står inte obskyr, men nästan). När var Akademibokhandeln ett ställe en gick till för att hitta litteratur som inte finns någon annanstans? Va? Jag har då aldrig gjort det, personligen så tycker jag att de redan nu har ett ganska smalt och extremt marknadsanpassat utbud. Det är ju inte så mycket annat än storsäljare som ryms där direkt. Om jag letar efter en ovanlig bok, så gör jag det på det fruktade nätet eller på antikvariat eller på bokhandlar som Hallongrottan. Inte på Akademibokhandeln. Gör en det så kan en nog räkna med att en inte läser särskilt udda/ovanliga böcker.
Nej, nu ska jag äta mer scones och dricka te.

Selma och kvinnorna

Idag var det alltså Normal salong för andra gången, och shiises vad det vällde in folk. Det var till och med så att alla inte fick plats! Tydligen hade Dn tipsat om det i "Vad händer i veckan", jag antar att det gjorde sitt till. Folket ville tydligen få ut värdet av sina hundra spänn, för jävlar vad vi fick springa för att se till att det fanns te och scones på bordet. Vi fick till och med gå ut och köpa mer kakor, som också tog slut! Kul var det i vilket fall. Jag hann ju inte höra något av vad Lisbet faktiskt sa om Selma, men så är det väl när man arbetar. Då är det ingen rast, ingen ro. Dock var det lätt värt att stanna kvar på kvällen, drack te och åt de sista sconsen med Ulrika och Karin Lindeqvist och så kom Esther och Erika också! Karin är verkligen en fantastisk människa, hur skön som helst. Jag önskar att jag var som henne!
Stackars Esther har ett jättestort sår på ryggen efter sin operation, men hon verkar ju ha återhämtat sig. Jag kommer sakna Esther så himla mycket efter att jag är klar här!!

Aouåeiyäö

Bajs, jag är sjuk. Det suger ganska fett kan jag säga. Just nu känns det som att jag har en boll som sitter i mina lungor och förhindrar min andning. Typ som om jag skulle ha rökt ett paket cigg på en timme. Ganska fett med nej. Och jag som borde fixa en massa grejer, typ som att skicka cv till en massa ställen, kolla upp var jag skulle kunna erbjuda mina tjänster som lektör osv. Jag menar jag lär ju ha en strålande framtid framför mig. Okej, lite negativ är jag, men det skyller jag på sjukdomen.

Scary stalker?

Jag undrar lite över hur okej det är att få ett rycka, google en person vars anonym blogg en (jag) följer, hitta den här personen och mejla denne? Jag känner mig lite tveksam, dessutom är jag askass att hitta rätt nivå på den här typen av grejer. Rent generellt känner jag att jag inte är mästare på att göra ett bra första intryck. Så hur stört är det här beteendet? Och ska jag mejla personen?

I had a dream and it came true

Så jävla gött att Obama blev vald! När det blev en borgerlig regering i Sverige så kändes det som att jag skulle dö och leva i ett helvete de närmaste fyra åren, ja och än så länge stämmer ju det rätt så bra (rent politiskt alltså, inte mitt privatliv). Om McCain då hade vunnit i Usa, vad hade inte det betytt? Jag hoppas verkligen att Obama och demokraterna kommer att få några mandatperioder på sig att reda upp röran i Usa. Jag håller definitivt inte med Obama om allt i hans politik, men det är ju tusen gånger bättre än McCain. Som min kloka vän Ida skrev så är ju valen i Usa är ju rätt så begränsat, typ antingen en folkpartist eller en ultrareaktionär konservativ moderat/kristdemokrat. Sen kan de kalla Obama socialist hur mycket de vill i de stora landet i väster, men socialist det kommer han aldrig bli.

Snabb summering av helgen: Jag kom ner bara några minuter senare än vad som stod på biljetten, bra jobbat SJ! Åkte hem till M och fröjdades under tiden över hur mycket hemma Lund känns. Väl hos henne drack vi mojitos, snackade politik och åkte in till Malmö för att dricka en öl. Men det var det värt. Lång frukost på lördagen, in till Malmö igen där vi såg "Låt den rätte komma in" (bra, men så klart så saknas mycket av bokens dynamik)och efter det käkade vi pizza på V.E.S.P.A. Riktigt trevligt, även om det övriga sällskapet drog hem efter ätandet. Jag och M, däremot, fortsatte kvällen med öl på Pickwick, för att sedan åka tillbaka till Lund och gå på min fantastiska vän Saras klubb, Shut up and sleep with me. Det var så himla fint och roligt, en hel drös med folk som jag kände. Helt överöst med kärlek blev jag också. Åh, så jag saknar er! Det kunde inte ha varit bättre än den kvällen. Söndagen var kulturdag, så vi åkte till Malmö museer och kollade på Archaelogy of mind och Elizabeth Olson Wallins "Äkta". Sen blev det indisk mat och kväll i tevesoffan. På måndagen åkte jag buss upp till Sthlm igen. Och nu är jag här och är förkyld.

Guldhelg

Har haft en sån himla bra helg. Återkommer med mer om det senare.
F.ö är jag tillbaka på jobbet, vilket är roligt även om jag just nu sitter och skjuter upp mitt säljjobb så mycket jag kan. Jag har besökt förlaget Mormor idag, det var annorlunda från Normals lokaler, men ändå trevligt.
Okej, nej, jag har inte så mycket att säga. Drömde om en person som jag tidigare haft en lätt besatthet av och drömmen väckte lite liv i den elden så att säga. Störigt.
Annars längtar jag till januari och mitt återtåg till Skåne!

Hehehehe

What Kind of Reader Are You? Your Result: Dedicated Reader You are always trying to find the time to get back to your book. You are convinced that the world would be a much better place if only everyone read more.
Obsessive-Compulsive Bookworm
Book Snob
Literate Good Citizen
Non-Reader
Fad Reader
"http://www.gotoquiz.com/what_kind_of_reader_are_you">What Kind of Reader Are You? http://www.gotoquiz.com/">Quiz Created on GoToQuiz

Det här med att jag börjar bli äldre...

Inte nog med att jag har fått grå hårstrån och skägg. Idag när jag gick till bussen mötte jag två kids i högstadieålder, varav den ena hade på sig ett par jeans med tejp. Varpå jag tänkte: "Men guuud, varför har han tejp på böxera, spolingen?"

Jag är inte beroende. Jag kan sluta när jag vill.

pratar du fortfarande med den du kysste senast? En kan väl inte direkt påstå att jag pratade med honom innan, så anatgligen inte.
har du sett din bästa vän gråta? Ja och nej, jag har flera stycken så det olika.
vad åt du senast? vå frallor med tartex.
har du fått nån komplimang idag? Nej, det kan jag nog inte påstå. Jag fick mycket uppskattande skratt efter ett skömt jag gjorde dock.
är du polare med grannarna? Nej, jag har ingen aning om vilka de är. Herregud, jag är ju inte ens "polare" med kvinnan jag bor hos.
vilka språk talar din mamma? Svenska och engelska. Vad jag vet.
vilka länder har du bott i? Jag är astråkig, så jag har bara bott i Sverige.
gay? Tror inte det, har inte uppvisat några tendenser iaf.
suger det här? Eh... Jag har ju valt att göra det själv.
har du varit på stranden? Vad är det för fråga? Klart att jag har varit på stranden.
minns du din/dina musiklärares namn? Jag vet inte, jag kommer inte ihåg vilka som varit mina musiklärare riktigt. Men jag tror att det är Eva och Göran.
hur bra är sin syn? I princip blind utan glasögon. Allvarligt.
har du varit på party? nte idag, men jag ska imorgon!
skulle du kunna tänka dig att simma med hajar? Jag och hajar känns inte som en perfekt matchning direkt.
vad skulle du säga om jag sa att jag var kär i din bror? Då skulle jag börja med undra vem min bror är? Vad jag vet så har jag ingen bror, men om jag hade haft det vore väl antagligen okej om du är snäll.
har du vart utomlands? Några gånger.
vilket är det bästa bröllop du varit på? Jag har nästan aldrig varit på bröllop, så jag mste säga att det väger ganska jämnt mellan pappas bröllop och min mosters bröllop.
var är dina syskon just nu? Jag gissar på i Åmål, men jag vet inte. Eventuellt är min äldsta syster i Danmark och jagar. (Ja, det är sjukt)
vad var den senaste drömmen som du minns? Den är NSFB (not suitable for bloggen).
vad ska du göra i helgen? Jag ska åka till Skåne!!!!!
vad står det i det fjärde smset i din inkorg? "Javisst, men jag ska flytta in först. Lite mkt att tänka på just nu. Det kostar 320kr. Hoppas att du kan och vill. Puss"
har du färglinser? Nej, jag får inte använda linser. Dessutom har mina ögon en fantastisk färg i sig själva.
vad gjorde du klockan två inatt? Sov.
vad är det första du gör på morgonen? Kissar.
vad ska du göra efter det här? Läsa bloggar och sen ringa till M. Och kolla på True Blood!!!!!!

Nej, nu bloggar jag på jobbet igen

Mina arbetsgivare har inte kommit tillbaka än.. Det gör mig lite orolig. Hoppas att Esther mår bra bara.
Åh, jag måste nog erkänna att jag är het hooked på True Blood, det enda jag kan tänka på är att jag har ett färskt avsnitt som väntar på mig när jag kommer hem. Vilket kommer att dröja ett tag, dels så jobbar jag ju till fem och efter det hade jag tänkt åka in till centralen och lösa ut mina biljetter till Lund. Men sen bär det av hem! Och ja, jag bor ensam i ett radhus för tillfället. Det är lite märkligt, men inget fel alls. Utom att jag glömmer att släcka hela tiden. Höjdpunkten på min dag var definitivt inte imorse när jag hade släpat mig upp, åkt ner till stationen satt mig på pendeln och åkt i cirkus 7minuter. Då stannade nämligen tåget, mittemellan Älvsjö och Årsta. Där stod vi ett tag. Sen backade vi tillbaka till Älvsjö, stod där ännu längre. Till sist körde vi långsamt på Sthlm södra igen, men väl där tog det typ tio minuter innan vi körde in till plattformen. Åh, suck. Ibland är det bara jobbigt att åka kollektivtrafik.
Nä, nu måste jag återvända till min översättning.

(Obs, det är inte jag som översätter en text ifall nån nu trodde det.)

Riktigt Blod

Jag har kollat på de första avsnitten av True Blood nu i helgen, och jag gillar. Det artar sig bra liksom. Men, det allra bästa med den här serien är introt, så jävla bra. Jag skulle kunna att tänka mig att titta på det i femtio minuter (okej, kanske inte). Men allvarligt, asbra. Jag kommer att fortsätta att kolla, jag menar det har ju alla ingredienser en serie behöver; blod, sex, droger, vampyrer, våld, besatthet, voodoo. Dessutom i en liten håla i Louisiana. Gött mos säger jag. Det enda negativa är att jag stör mig asmycket på Sookie Stackhouse, men det går över hoppas jag.

Du är tjock så du får inte vara med

Alltså allvarligt, igår när jag läste Belinda Olssons blogg blev jag så jävla sur. Jag tycker sedan innan hela den här grejen med att hon bantar "offentligt" är ganska töntig, och ja, det finns ju redan Du är vad du äter liksom. I det här inlägget skriver hon om det senaste programmet som de spelat in av Studio Belinda, där hennes gäster var Laila Bagge och Anna Skipper och hennes man. Jovisst det är väl fine and dandy. Men sen börjar hon skriva om vad de diskuterat, som bland annat artister och deras ansvar som förebilder. Varpå Laila Bagge tydligen säger till Skipper att hon inte behöver oroa sig för Bagge skulle aldrig signa en artist som var fet. Nej, så klart skulle hon inte det, för det skulle ju vara omoraliskt och att uppmuntra ungdomar att bli feta! Så kan vi ju inte ha det. Skandal! Alltså, jag känner lite för att strypa den där jävla Laila Bagge. Så det handlar alltså inte om huruvida personen kan sjunga och är en bra performer? Nej, tydligen handlar det enbart om utseende.
Denna jävla hälsofascism är ju helt bisarr! Låt folk se ut hur de vill för fan! Jag inser att det finns människor som mår dåligt av att vara överviktiga, och att det kan ligga andra problem bakom någons vikt. Men det kan ju inte vara helt uteslutet att en person som är "tjock" mår bra? Om en vänder på det hela, så är ju till exempel Hollywood fyllt av artister som är sjukligt smala, skulle Laila tacka nej till att arbeta med dem? Nej, jag tror inte det. Och så undrar jag lite vad tjock/överviktig betyder för Laila? Va? Alltså, den är förföljelsen av människor som har ett BMI högre än 20 börjar kännas lite obehaglig. Är det inte dags att göra ett program om människor som är för smala??? Det tycker jag. Uppenbarligen finns det människor som trivs med att vara överviktiga, och inte ser det som ett problem. Att komma och snacka om hälsorisker är väl legitimt till viss del, jag tycker att det ska finnas en förståelse för vad som händer med kroppen oavsett om du är för smal eller för tjock. Men att komma och säga att alla som är överviktiga inte vill vara det eller inte inse vilka risker det innebär, är ju att omyndigförklara en ganska stor grupp människor utan urskillning. Det finns människor som hoppar fallskärm eller klättrar i berg, inget av dessa två kan väl knappast beskrivas som riskfritt. Och det är ingen som sitter i teve och säger att "jag skulle anställa någon som hoppar bungyjump, för de kan ju inte vara riktigt kloka med tanke på alla risker".
Nej, nu tänker jag gå och äta en krämbulle.

Night of passion

Jag drömde om en av mina lärare inatt, det var hett. Ja, ville bara säga det.

Trekant

Höhö, tydligen ska jag inte flytta med min hyresvärdinna till hennes nya lägga, utan jag ska bo kvar i huset eftersom det inte har blivit sålt. Just den delen känns ju bra. Ha bra med utrymme unt so weiter. Fast jag ska så klart inte bo där själv! Nej, hennes son och hans kompis ska flytta in också. O yeay min högsta dröm går i uppfyllelse! Att få bo i hop med två män! Okej, jag ska inte ta ut något i förskott, det kanske bli jättetrevligt. Jag känner ju faktiskt inte snubben. Jag har träffat honom, jag tror inte vi har så mkt gemensamt men som sagt det kanske är fel av mig. Jag är spänd av förväntan.

Ps.

Jag har varit så himla kåt på norska på sista tiden, jag vet inte vad det är som har flugit i mig. Jag skulle till och med kunna tänka mig att dra till Norge ett tag för att lära mig prata på riktigt. Kanske är det bröderna Ylvisåkers fel.

En normal dag på jobbet

Så här sitter jag och slösar bort arbetstid på att blogga... Inte för att den här dagen har varit den mest arbetssamma, men rolig har den varit. Imorse var Sonja Schwarzenberger här och åt frukost, hon var väldigt trevlig och rolig och jag hann pusha lite för hur bra feminister i Skåne är. Sen var jag med på ett möte på ett företag som sysslar med profileringskläder, vilket inte var lika kul särskilt som han som hade ställe var lite.. ja.. jobbig.
Och ikväll ska träffa både Klara och Linda! Jag är så social att jag kan dö ibland alltså. Och i helgen ska jag vara i skogen med mamma. Gött mos det här.

Superkul

* Grab the nearest book.
* Open the book to page 56.
* Find the fifth sentence.
* Post the text of the sentence in your journal along with these instructions.
* Don't dig for your favorite book, the cool book, or the intellectual one: pick the CLOSEST.

Jag räknar inte Aftonbladet som bok, men annars är det ju den som ligger närmast.

Här är min mening:

Bilresan tog knappt tio minuter.
-Hanna Wallsten "I närheten av solen"

Ja, det kunde ju ha blivit mer spännande. Blir ni inte sugna på att läsa? Va?

Hemlängtan del 25

Jag har en känsla av att det här kommer att bli en lång månad. Jag kan typ bara tänka på att jag vill vara nånannanstans. Helst Skåne då. Och grejen är att jag inte VILL göra nånting när jag är här. Jag tycker det är jobbigt att jag ska på födelsedagsfest imorgon. Åh, stackars mig. Verkligen.

Hjärta, smärta och hemlängtan

Min låg- och mellanstadieskola.

Systrar på promenad i Åmål city.

Kroktjärnet.
Ibland känns det som att jag vill flytta till Dalsland. Hem. Till skog, småstad och ett rött hus med vita knutar. Jag vet att jag inte skulle stå ut i längden, inte som det är nu iaf. Men i vissa ögonblick, när jag inte tänker för mycket på saker runt omkring, så tänker jag på hur mycket jag skulle tycka om att bo nära skogen. Att kunna gå ut, rida, vara i skogen. Och alla sjöar, alla badmöjligheter som finns. På sommaren är Åmål fantastiskt. Det är en fin stad, och så är det ju så att nästan hela min släkt bor där, utom mamma.
Kanske kommer jag flytta dit någon, kanske kommer jag att sitta i ett rött hus i skogen en dag. Men det kommer inte att bli snart. Än så länge får det räcka med att åka dit och hälsa på.

Årets nobelspristagare

Ja, då har Horace precis annonserat årets Nobelpristagare i litteratur. J M G le Clezio. Ärligt talat så har jag aldrig läst hans böcker, jag är inte så inne på franska författare, men anyways. Förlaget som ger ut hans böcker på svenska, Grate, är tydligen jättelitet och det är ju roligt för den sakens skull.
Klart slut.

The horror! The horror!

Det här är det läskigaste jag har läst på länge. Jag skulle ha dött om det hade varit jag. Herregud. Okänd man. I. Lägenheten. Inte. Okej.

To be or not to be

Idag har jag köpt vinterskor, det var förvånande nog ganska smärtfritt. Jag var inne på weekday också och lev helt överväldigad av hur "trendiga" och "modemedvetna" folk orkar vara. Jag skulle fan aldrig orka lägga den energin på att tänka på hur jag ser ut eller om jag är trendiga. Eller ens grejen att hålla koll. OMG. Återigen ett skäl att inte stanna här. Alltså jag inser att det här förekommer i Malmö/Lund också, men inte alls i samma utsträckning. Jag känner dock att det oundvikligen kommer att drabba mig iom att jag vill jobba med "kultur". Men jag är nöjd med att sitta här i min kofta och mina tights.

Häj

Jag har tänkt på en sak, när jag loggar in här så finns det en rubrik som heter intressanta bloggar. Vad menas? Vem är det som bestämmer om en blogg är intressant? Vilka kriterier är det som gäller? Nej, jag känner mkt skeptisk till detta påhitt.
Jag har jobbat idag, det har nämligen varit Normal salong med Caroline Giertz idag. Så jag har städat, arrangerat stolar, gjort te och ätit scones. Köpt blommor i ösregnet har jag gjort med. Kände mig väldigt vusen när jag kom in och sa att jag ville ha en bukett för 400spänn. Det var roligt i vilket fall (salongen alltså, inte att köpa blommor i ösregn och blåst). Jag gillar Caroline. Och Esther var tillbaka! Med skadad tass, stackarn, men det var härligt att få klappa och kela med henne igen. Det är nog Esther som jag kommer sakna allra mest när jag åker härifrån. Förresten, det här vädret som varit idag, jag trodde det var något jag skulle slippa när jag lämnade Skåne! Men det är tydligen bara en myt att det bara är i Skåne som det regnar och blåser snålt, illasinnade rykten skulle jag vilja säga.
Det var familjekris/drama är jag var hemma, min äldsta syster hade nämligen kommit (?? vad säger en eg?) i olycka. Jag hade naturligtvis allvarliga samtal med henne om vikten av preventinmedel och alla olycka som skulle komma av ett barn i hennes ålder (tro mig, hon är inte typen som skulle passa som ung mamma). I fredags skulle hon och hennes mor åka till T-hättan för närmare undersökning och eventuell avhysning, och då uppenbarade sig det tydligen att det varit falskt alarm, som min far sa. Tack och lov! Dagens ungdom alltså.

SJ motarbetar mig!

(Först skrev jag SJ gynnar ingen som rubrik, men jag kände mig så himla MUF så jag ändrade mig).
Jag hade ju tänkt åka till Skåne. Men det finns vissa problem. Som SJ då. En enkelbiljett kostar minst 350kr, och det spelar ingen roll hur långt fram i tiden jag kollar. Det är ändå dyrt. 700 kanske inte är så mycket, men isf måste jag typ åka nattåg på fredagen. Nej tack. Jag får väl helt enkelt kolla in Tradera. Men det är ju lite av en chansning. Och jag kan inte åka buss för det tar alldeles för lång tid. Dåligt är vad det är.

And I know I was wrong/ When I said it was true

Jag är i Åmål och bara tar det lugnt, väldigt skönt måste jag säga. Har varit hos mormor och hämtat lute mer grejer som jag behövde ha, typ min vinterjacka. Känner att det är dags nu. Sen i onsdags har jag känt mig som Charlotte i Satc när hon går runt med Anthony och pratar om sina relationsissues och han helt plötsligt stannar och pekar och hon säger "When did it become fall?". Så har det varit nu, röda löv på träden och höst i luften. Jag känner bara för att sitta insvept i en filt, dricka te och läsa vampyrböcker.
Jag skadade mig igår också! När jag gick i genom mina grejer hos mormor så la jag typ en bok på morfars gamla ritbord och när jag skulle ta upp boken igen körde jag en av linjalerna under nagelns på ringfingret. Det gjorde asont och blödde under nageln. Nu är jag spänd för att se om det kommer bli en blånagel av det hela. Men på det hela taget var besöket hos mormor bra, jag fick nämligen en massa gamla jättefina smycken. Bland annat en massa som mormor hade fått när hon var i Amerikatt och hälsade på släktingar, så jag är väldigt nöjd.
Måste ju informera om bokmässan också. Allt var väldigt överväldigande, min plan var ju egentligen att knyta lite kontakter på förlagen, men det blev liksom inte riktigt tid för det. Antingen stod jag i montern (där jag iofs knöt lite kontakter.. Har suttit bredvid Birgitta Stenberg på middag t.ex.) eller så försökte jag hinna med att träffa en massa folk som bor där. Trots mitt vimsande över halva stan lyckades jag bara träffa min kusse i typ 5min, men men. Det är tanken som räknas eller nåt. Sen såg jag ju Susan Faludi seminariet, top notch. Och så fick jag min signerat. Gött. Sen köpte jag Neil Gaimans senaste "The Graveyard book" som Sciencefictionbokhandeln hade smygpremiär på, ser mkt fram emot att läsa, men det dröjer kanske lite. Har en hel del att plöja om en så säger. Andra fynd var Åsa Grennvalls "Cynisk Romantiker" och de fem första böckern i "Sagan om Isfolket"-serien. Missade dock att träffa Margit Sandemo. Herregud, jag kommer ihåg är jag var typ tretton och läste Isfolket första gången. Det var min "Grottbjörnens folk", om jag så säger. Galet underhållande, om ej så o-pk det kan bli. Jag ska faktiskt söka jobb på Schibsteds underhållningsavd som ligger i Helsingborg, det är de som ger ut Sandemos böcker. Jag hoppas nästan att jag får jobb där!
Har dock blivit mer och mer sugen på att typ starta en egen bokhandel, men jag tänker mig att jag ska jobba lite som anställd först...
Ja, det lär bli fler bokmässor för min del kan jag ju säga.

Polkagrisar från Gränna

Så jag är i Götet. Det är trevligt. Jag gillar bokmässan, det ger lite spänning i tillvaron. Vi åkte alltså ner i onsdags, vilket bara det var ett äventyr. Jag åkte bil med Erika och Ulrica, en fullpackad bil. Jag var tvungen att sitta och desperat hålla i några pallar hela vägen ner för att inte bli dekapiterad, men det gick finfint till slut. Vi kom fram vid femtiden och satte upp montern i en hast, asfin blev den. Sen åkte jag dit jag sov första natten och allt var prima. Sen började jag arbeta och allt gick super. på kvällen var det mingel, så då blidde jag lite full och sen drack jag och Lisa mer vin på hennes balkong med följden att jag hade hvudvärk hela dagen igår. Det var mkt dåligt. Det resulterade i att jag fick åka hem i förtid från Normals fest, stor besvikelse. Idag är det bra. Jag böjar snart jobba igen.
Återkommer med en fullständig kändisrapport senare!

I detta nu är jag på väg till Bokmässan!

Ja. jag har stulit den här listan.

Snattat/stulit i en butik som liten?
Eh, nej. Det gjorde jag verkligen inte. Jag var ett välartat barn.

Snattat/stulit i en butik som tonåring?

Jag stal ett tuggummi en gång när jag gick i sjuan. Jag är/var alldeles för nervös av mig för att kunna stjäla saker.

Ljugit för dina föräldrar?
Det skulle jag tro. Kan inte säga exakt om vad, men jag är ganska säker på att det har hänt. Åtminstone har jag undanhållit sanningen.

Ljugit för en partner?
Nej.

Ljugit för en kompis?
Återigen ganska säker på att jag har gjort det. Ibland helt onödigt.

Tagit en oskuld?
Ja, två vad jag vet.

Ljugit för en partner om antal sexpartners?
Nej, jag tror aldrig att frågan har kommit upp.

Fejkat en orgasm?
Ja.

Låtsats sova för att slippa ha sex?
Nej, det tror jag inte.

Haft sex med nån du inte visste namnet på?
Jag tror inte det. Det skulle ha varit för mkt länge sen.

Haft sex med någon som var upptagen?
Säkerligen, men utan min vetskap vid tillfället för sexet.

Slagit någon (inte när du var barn)?
Jag tror inte det även om det har varit nära några gånger.

Spottat någon i ansiktet?
Nej, jag håller inte på med sånt.

Hällt en drink över någon?
I wish. Jag är alldeles för snål för att hälla sprit på idioter.

Skrikit hora till någon?
Nej, det hoppas jag verkligen inte! Däremot har jag nog kallat folk för det bakom ryggen på dem.

Tagit någon drog?
Joråsåatteh...

Gått mot röd gubbe?
Klart ag har, vem har inte gjort det?

Kört bil berusad?
Nej, eftersom jag inte har körkort och det går att räkna gångerna jag har kört bil på fingrarna, så har jag inte direkt haft chansen. Tveksamt om jag skulle ha gjort ändå.

Kört bil alldeles för fort?
Se ovan.

Jobbat svart?
Ja, typ.

Gjort en polisanmälan?
Ja, när min dator blev stulen förra året.

Blivit polisanmäld?
Nej.

Ringt 112?
Nej, tac och lov har jag inte behövt göra det än.

Skadat dig när du varit berusad?
Bara mindre grejer, blåmärken och sånt. Men jag har å andra sidan typ aldrig skadat mig allvarligt.

Skadat någon annan när du varit berusad?
Det tror jag inte. Möjligtvis sårat någon.

Dödat ett djur?
Bara insekter och sånt ekligt.

Varit full på jobbet?
Nej, verkligen inte. Usch och fy!

Sjukanmält dig från jobbet för att du har varit bakis?
Nej, det har inte behövts.

Ljugit när du besvarat dom här frågorna?
Nej.

Och nu är jag irriterad igen

Ja, jag vet att det här är en gammal krönika, men det hindrar mig inte från att bli störd av dess innehåll. Maria Abrahamsson, denna underbara kvinna, gör det igen. Jag blir så jävla upprörd över att någon som påstår sig vara feminist (med tanke på hennes senaste samarbete med Petra Östergren så får en väl anta attdonär feminist) är så fruktansvärt arrogant mot genusvetenskapen som just vetenskap. Jag är trött på att behöva försvara min disciplin för alla och envar, men anyways. Jag vet inte alls vilka inblick MA har i genusvetenskap, men den verkar ju minst sagt begränsad. Ja, genusvetenskapliga rön är ibland svårbegripliga, men jag skulle vilja påstå att de flesta vetenskapliga rön är svåra att förstå om en inte tidigare är insatt. Jag sitter då inte och gnäller om att jag inte fattar det senaste inom fysiken, kemin eller whatever. Om en nu ska kritisera genusvetenskapen så får en väl för fan åtminstone se till att vara så insatt att en förstår den basic terminologin. Som till exempel ord som intersktionalitet.
Och för övrigt, sysslar inte all forskning med elitism?

Satan i gatan

Ja, alltså. Jag är lite nervös för det här med Bokmässan, är så himla påtagligt nu på nåt sätt (heregud, vad kan det bero på??). Jag har dessutom överdoserat socker för att få mig själv att må sämre. Jag önskar att det vore sommar och att jag satt ute i en trädgård och drack vin. Men nej. Nu är det höst.
Läste i city idag att männens idealkvinna är Susanna Kallur, på andra plats Tina Nordström. Så här står det:
Minst attraktiva är allvarliga eller bohemiska kvinnor. Slösaktiga, slarviga och själviska kvinnor får också låga poäng medan smarthet och intelligens rankas högt av båda könen.

Hellre rolig än vacker
Allra helst vill vi umgås med någon som är rolig, underhållande och lätt att få ­kontakt med. Sex av tio män attraheras mest av en kvinna som får dem att skratta. Varannan man vill även att kvinnan ska vara vacker.

Haha! Ja är så jävla körd alltså! De tre s:en där uppe på minst attraktiva egenskaper är ju typ essensen av mig! Nej, okej så illa är det kanske inte. Men de ingår definitivt i min personlighetspalett. Och jag är jävlit glad att jag inte liknar varken Susanna Kallur eller Tina Nordström. Inget ont om dem alltså, men nej tack.

Och Frida, götet är fortfarande inte helt uteslutet ur mina planer. Vi får se vad som händer. Jag kommer ner på onsdag, vi får bestämma när vi kan ses!

Damn you eniro.se!

Nej, det är inte så farligt. Jag försöker få en överblick på vilka förlag som finns i skåne/göteborg/stockholm. Det jag reagerade på var att när jag sökte på 'förlag, stockholm' var det första sökresultatet mun-& fotmålande konstnärers förlag- WTF??? Hur konstigt är inte det??

Och nu kom ögonblicket som jag har väntat på

Ja, jag saknar Skåne! Det är gör lite ont i hjärtat när jag tänker på att jag inte är där just nu. Jag vill tillbaka nu! Men det kommer väl snart hoppas jag. Det är bara att hoppas att jag får jobb där också.
Åååh, jag vill vara där nu!
Jag längtar efter att ha ett stabilt liv, ha en lägenhet och ha ett jobb som är någorlunda permanent.

Luder av Helen Walsh

Luder är en av Normals eminenta böcker. Alltså jag kan verkligen rekommendera den! Verkligen, verkligen asbra. Jag kan inte ens formulera mig ordentligt, så bra är den. Och det är så jävla gött att det är någon som skriver om en tjej som ligger med horor, super, knarkar och beter sig illa, utan att förakta sig själv och slå in på "den rätta vägen". Jag läste någonstans att det var en besvikelse att Millie, huvudpersonen, känner ånger och inte som t.ex Bukowski bara skiter helt i sitt beteende. Personligen tycker jag inte att det är ett minus för det tar verkligen inte över. Och jag tycker snarare att det tillför boken något, genom att Millie faktiskt har ett känsloliv.
Läs!


Ps. Det går bra att köpa den på Normals hemsida, t.ex.

Jag är den levande versionen av hitta.se

Ja, alltså, jag har varit på stan idag eftersom jag var fast besluten att hitta ett pa r byxor som både passade och såg acceptabla ut. Tänkte att det skulle vara bra att ha på bokmässan när jag ska sprinda runt mycket. Jag shoppade lite i onsdags också, på söder. Men då hittade jag inga byxor som jag kände var rätt. Däremot köpte jag två koftor, som jag verkligen kommer att ha nytta av eftersom det blir kallare vid fönstren på Normal och jag sitter precis bredvid ett fönster. Anyhoo, jag åkte alltså in till city och lyckades till sist hitta ett par okej byxor på Lindex. Men mer imponerande var att jag hittade till Urban Outfitters! Jag är ju verkligen inte bevandrad i att hitta i Sthlm och även om det egentligen inte var svårt så är jag ändå imponerad av mig själv. Fick också lite mer styrsel på hur det ser ut där. UO däremot var en besvikelse, jag vet inte om det bara är att kedjan har förändrat utbudet eller om det bara är butiken här. Dåligt i vilket fall.
Jag åkte ut till Hornstull (alltså jag är typ asbra på att hitta i tunnelbanan nuförtiden (med asbra menar jag att jag än så länge kommit dit jag velat)) och letade upp Hallongrottan, där jag bara har varit en gång innan och då med Naomi som ledsagare. Men visst, jag kom dit med och köpte två böcker, The Etichal Slut och Porr, horor och feminister. Jag tänkte förbereda mig lite för seminiariet Mot en ny feminism! på Bokmässan. Det leds av Petra Östergren och gissa!....

Maria Abrahamsson!
Tydligen är de värsta bästisarna nuförtiden. Det kan bara bli sjukt provocerande. Jag menar Maria Abrahamsson är ju i princip tecknet på att jorden kommer att gå under.

Ja, sen åkte jag hem. Och det gick bra det med.

Goda nyheter

Idag har jag fått reda på att jag ska träffa Susan Faludi på Bokmässan!!!! Alltså, jag dör!!!! Jag gillar verkligen det här jobbet.
Annars har jag sett Lars Ohly gå in på Konsum vid södra stationen.
Åh herregud, jag har inte så mycket att säga. Klart slut.

En lemur rörde mitt hjärta

Ja, i princip på riktigt. Jag var med Marie och Daniel på Skansen och tittade på bland annat lemurer, en får gå in till dem och vara hur nära som helst. Egentligen får de inte hoppa på en, men det gör de iaf, så jag har haft en lemur sittande på min arm med en tass på mitt bröst (alltså typ hjärtat). Skansen var bra, även om jag är rädd för att jag ska ha fått benhinneinflammation eftersom jag sedan igår kväll har haft asont i ena skenbenet. Och en får väl sånt när en överanstränger sig? En kompis till mig hade det på gymnasiet och hon fick typ inte springa eller anstränga sig på aslänge (eventuellt är det här minnet något överdrivet, men vem bryr sig). Överhuvudtaget var hon nog den som hade de värsta sjukdomarna/skadorna. Inte bara benhinneinflammation utan salmonella också, det var jobbigt. Alla som bodde i vårt hus var tvugna att lämna bajsprov. Det var inte så hett att ha typ sju bajsprov i kylskåpet, men vad gör en inte?
Puss i ljumsken som Bror- Eric skulle ha sagt.

In the jungle, the mighty jungle, the lions sleep tonight

Sånt här för mitt hjärta att blöda. Och vilja köpa ett lejon.

The technicians daughter

Jag har haft nåt jävla internetanslutningsproblem ända sen jag började använda mitt mobila bredband. Det har funkat ändå, men det har gett upphov till vissa problem. Så nu tänkte jag att jag skulle fixa det. Ja, jag tror att jag har gjort det nu. Jag är imponerad av mig själv. Och om det inte funkar blir jag sur. Men jag tänker mig att eftersom min kära far är elektriker och därmed tekniskt lagd så borde jag ha ärvt det. Är det inte så det funkar?
Förresten, Metro når nya höjder av fånighet med sitt hbt-quiz. Åh, stör mig.

Sand i ögonen

Jag är så himla trött, det enda jag hoppas på är att det inte är förkylningen som fått någon slags revival. Men imorgon ska jag träffa Naomi, yay!
Allts jag måste återkomma med det här med att flytta till Gbg. Jag vet inte varför jag verkligen känner för att flytta dit, men jag gör det. Ja, det är många som har flyttat dit av mina vänner (många och många, men det är några stycken). Jag har liksom ett sammanhang där- det kan jag verkligen känna att jag saknar här. Jag trivs här, eller det funkar bra. Men jag känner inte att jag skulle kunna stanna här för en längre tid. Jag känner liksom ingen längtan att lära mig stan bättre eller att kunna känna mig hemma här på samma sätt som jag gjorde i Lund, visst tog det också tid men jag vet inte. Något fattas. Stockholm är inte min grej. Kanske är jag en småstadsmänniska egentligen.
Lund känns det på något sätt som jag har gett, som att jag har gjort mitt där. Jag vet inte, jag kanske bara inbillar mig att det är så. Men jag skulle nog flytta till Malmö om jag ska tillbaka till Skåneland.
Jag måste verkligen tänka över det här.

Att överdriva sanningen (eller rättare sagt, att ljuga)

Det kan ju faktiskt inte vara möjligt att Nickelback (!) är världens största/populäraste band eller vad fan de nu säger på reklamen. Det är omöjligt. Det kan inte finnas så många människor som gillar Nickelback! Isf kanske jag på allvar borde överväga att gå över till de sälla jaktmarkerna.

Kändisspotting

Sen jag kom till Stockholm har jag sett följande kändisar:
Göran Forsmark
Lyxfällan- Mattias
Pernilla Ericson
och Torkel Petersson
Det är himla coolt att bo här alltså.

Livskris

Imorse, när jag väntade på bussen hittade jag ett vitt hårstrå. ETT VITT HÅRSTRÅ!!!! JAG ÄR BARA 24 ÅR GAMMAL!!! WTF!!
Det är faktiskt helt sinnessjukt. Jag är för uuuung!

Ärligt talat

Jag har börjat fundera på om jag skulle vilja flytta till gbg. Jag har inte bestämt något än såklart, men det känns allt mer lockande. Missförstå mig inte, Lund/Malmö är fortfarande med i tävling om vilken stad som kommer föräras med min närhet i vår. Men nu är det ju så att det är ganska många av mina fina som bor i gbg nuförtiden. Jag vet inte, kanske är det dags att gå vidare från Skåneåren. Men som sagt inget är bestämt, kanske kommer det visa sig när jag är på bokmässan. Eller så gör det inte det. Jag vet inte. Men det är ganska säkert att jag kommer att söka jobb där med.
Jag vet inte.

Piss off

Jag är sur. Men nu ska jag inte gnälla. ÅååååååH. Blir så himla trött. Jag skiter i vilket.
Hej då.

Vampire ahoy

Jag kollade på ett gammalt avsnitt av This Life och jag kände igen en av skådisarna asmycket, men jag kunde inte för mitt liv kommapå vem han var eller rättare sagt, vart jag hade sett honom tidigare. Men tack och lov för internetet, för nu vet jag ju vem det är. Det är samma skådis som spelar Greve Dracula i en ungdomsserie som jag har sett några gånger. Awesome.

Ps. Praktiken är fortsatt skitbra. I löv it. Så jävla gött plus allt asbra skvaller. Och att jag ska vara med på bokmässan.

Prestationsångest

Så här i början har jag lite lätta känningar av prestationsångest, det har jag iofs alltid och det är väl bra och så på sitt sätt. Men jag blir helt jävla nervös av det. Och det finns inte någonstans där jag kan koppla av. Praktiken är fortfarande strålande och Ulrica & Erica är fantastiska människor, men jag är så jävla eager att pleasa nu s att jag inte riktigt vet jag ska göra. Jag vill ju att de ska tycka om mig också! Okej, det blev bättre idag när jag blev kallade för "vår underbara praktikant".
Likadant är det hemma, eller ja snarare där jag bor nu. Alltså Kathleen är jättetrevlig också, men jag känner pressen av att hänga med henne så att hon inte känner att det är jobbigt att ha mig här. Det blir säkert bättre. Jag har insett en nackdel med att bo här dock. Det ligger lite off i förhållande till kollektivtrafiken. Det finns bussar på går till stationen, men de går sällan. Och de går inte på natten. Och det är ganska långt att gå hit. Inte för att vara sån, men jag hade ju planerat att ha ett liv när jag bor här också. Alltså, jag vill kunna gå ut och komma hem sent. Jag pallar verkligen inte att sitta är i 4 ½ mån utan gå ut. Brr, nej det är inte ens ett alternativ.

Jesus Christ

Jag är alltså numera boende i Stockholm, närmare bestämt Huddinge. Jag kom hit i söndagskväll och det känns redan som att jag har varit här mycket längre. Praktiken är än så länge jättebra, jag trivs och får göra nya spännande saker (det är såna grejer som antagligen inte är så roliga när en har gjort dem tusen gånger innan). Har också fått ta del av en hel del spännande info, men det är ju sånt som jag får hålla för mig själv till stor del.
Jag bor ju inneboende va. Och det funkar väl ganska bra. Alltså kvinnan jag bor hos är väldigt trevlig och så, inget fel på henne alls. Men jag är skeptisk ändå. Jag gillar ju att bo själv så himla mycket. Och jag tror att grejen med att hon öht ville ha en inneboende var för att få sälle. Jag vet inte. Det kanske går över (för min del alltså).
Åh, jag saknar Skåne!

Okej, jag kanske överdrev lite

Det hela känns mkt bättre nu. Det är avklarat- tack Marie!
Nu är det bara att planera för min resa till Sthlm. Klockan tio på måndag börjar mitt liv som praktikant.

kuken eller hur jag kom att hysa agg mot af bostäder

Under mina två som boende i studentlägga har jag aldrig klagat, vare sig på den sinnessjuka hyran eller nåt annat crap. Och nu, nu flyttar jag ut och då blir inte min flyttstädning godkänd. Okej, jag hatar afb. De suger. Dessutom är min bovärd helt samarbetsovillig, vilket inte är första gången. Jag kan tänka mig en hel rad tillmälen som jag skulle vilja kalla henne, men jag avstår.
Åh, snart skiter jag i vilket. Jag får väl betala den jävla städfirman då.
Dra åt helvete och tack för att mitt liv blev extra roligt.

Hej

Jag hatar att packa!! Åh, det är så segt. Okej, jag har kommit ganska långt. Okej, det har gått ganska smidigt. Men ändå. Nu har jag dessutom problemet av att sortera ut vad som jag faktiskt ska ha med mig.
Fick förresten min praktikplan häromdagen och den var grym! Alltså mycket bättre än jag kunde ana, jag kommer verkligen att få göra allt. Så jävla gött!

Ps. Jag har haft som projekt att försöka gå upp innan åtta några dagar nu och först idag lyckades jag. Men det berodde på att jag drömde att en psykotisk tant hetsskrattade/skrek så högt att jag vaknade på riktigt. Tjoho.

Gin and juice

Jag stal en lista från Bondhustrun. Om böcker så klart.

Vilken bok läste du senast?
Playing for the ashes av Elizabeth George. Jag hade läst den förut, men jag hade glömt bort det. Typiskt.

Vilken/vilka böcker läser du just nu?
Elemetarpartiklarna av Michel Houllebecq. Ganska bra. Han är besatt av sex.

Är det övervägande kvinnliga eller manliga författare i din bokhylla?
Ingen aning, jag tror att det är mest kvinnliga men jag vet faktist inte.

När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar eller tänker du “nu har jag en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra hälften” kvar o.s.v.?
Jag kollar nästan jämnt någon ur lång boken är, men det är mer som en rutinsak än en reflektion av vad jag tycker om boken. Ibland är det så klart för att jag tycker att boken är sjukt tråkig.

Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex. omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar etc?
Ja, sen läser jag "klassiker" och böcker som mer eller mindre ingår i kanon. Det antar jag kommer från litt.vet kurserna. Ibland går jag bara på attraktionskraften hos boken i fråga. Jag <3 böcker.

När blir en bok för lång?
Ibland är en sida för lång. Ibland kan det inte bli för lång.

Läser du lika gärna på engelska som på svenska?
Ja, det gör jag.

Vilken bok blev du senast berörd/inspirerad av?
Einsteins fru av Liv Strömquist. Eller Wasp Factory av Iain Banks.

Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig/vilken bok lämnade du senast?
Alltså för mig så känns det lie som ett svek, men det har ju hänt. Jag är osäker på vilken bok det kan ha varit senast. Eller nej, det är jag inte. Det var Allt av Martina Lowden. Way too pretentious för mig.

Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla/lånar du oftast?
Ingen aning, jag antar att det är skönlitteratur av typen drama. (Jag vet inte ens om den genren finns, men liksom vad skulle det annars kallas?)

Rekommendera 5 författare:
Svårt... Kanske Joyce Carol Oates, Douglas Coupland, Bret Easton Ellis, Neil Gaiman och Jeanette Winterson.

Myten om studenten

Sakine Madon skriver om myten om den fattiga studenten och hur jävla bra studenter har det egentligen. Här sitter ju vi och blir försörjda av staten! Ja, visst är det härligt. Visst jag kan hålla med om att det är en myt att studenter lever på nudlar och får skörbjugg, men det är ju verkligen inte så att en har det fett heller. Jag har inte tänkt på det så mycket innan, men när kompisar börjar jobba på "riktiga" jobb och har en inkomst varje månad så märks skillnaden väldigt tydligt. Jag tycker att studiemedlet är okej, men det finns inga marginaler. Om jag en månad skulle slå ut en tand eller av någon annan anledning få en oväntade större utgift så finns det inga pengar till det. Det finns definitivt de som är mer ekonomiska än vad jag är, men det hade ju känts bra att veta att något skulle kunna hända utan att en resten av månad skulle få äta barkbröd typ.
Ja, och sen är det här med att jobba extra. Och visst, i många fall är det fullt möjligt att jobba extra och plugga samtidigt. Men å andra sidan är det meningen att pluggandet ska vara en heltidssysselsättning, och vissa utbildningar är faktiskt heltidsjobb. Så det är väl kanske inte den mest lysande lösningen kan jag tycka.
Och slutligen, jag har tur eftersom jag har föräldrar som har kunnat hjälpa mig med pengar när det har uppkommit krissituationer. Men det finns ändå månader då jag har vart tvungen att leva på morötter och popcorn de sista dagarna innan studiemedlet kommer rasslande in på kontot. Så så jävla fett är det inte att vara student.
Och alla studenter har inte alls råd med chailatte, kostsamt uteliv och märkeskläder.

Acceptans av våld och hot om våld

Jag funderar allt mer och mer på vad tjejer står ut med och accepterar av män, och ju mer jag tänker på det ju mer vill jag inte inse hur världen faktiskt ser ut. Det började för någon månad sen när jag var på Debaser för festligheter och förnöjelse. Jag stod i toakön och helt plötsligt närmar sig en man tjejen som står bakom mig, jag antar att de känner varandra och tar därför till en början inte någon notis till händelseförloppet. Någon minut senare inser jag att de inte alls känner varandra utan att det handlar om en alldeles för full snubbe som är alldeles för närgången. Jag ser hur tjejen blir mer och mer obekväm, det ser ut som hon försöker bli uppslukad av väggen bredvid henne. Killen lutar sig närmare och närmare henne. Till slut orkar jag inte vara tyst längre, jag säger till snubben på skarpen och han försvinner med svansen mellan benen (för tillfället i alla fall, senare på kvällen är jag tvungen att jaga bort honom igen). Tjejen tackar mig och jag mumlar typ ”det var så lite”, medans jag tänker att jag verkligen inte fattar varför hon inte sa till honom själv.
Några veckor längre fram i tiden: Jag är hemma hos mamma och en kompis till mig ringer upp. Hon låter ovanligt nere och väldigt trött. Jag frågar vad som har hänt och hon berättar att hennes pojkvän sen två år har hotat att slå in ansiktet på henne. Hon är hemma hos sin mamma nu och vet inte vad hon ska göra. Jag blir chockad och försöker komma med lämpliga kommentarer, men det är svårt. Hon ska åka bort över helgen och ”tänka igenom saker”, sen ska snacka med snubben. Okej, tänker jag. Jag ringer henne veckan efter och tydligen har de kunnat komma över den lilla incidenten. De är alltså fortfarande ett par. Jag vet dessutom att den här snubben har varit svartsjuk under hela deras förhållande.
Båda dessa situationer är för mig oacceptabla. Jag ser ingen som helst anledning till att jag skulle acceptera sådant beteende från någon. Jag vill inte döma de här två tjejerna på något sätt, jag ser dem snarare som exempel på vad tjejer känner sig tvungna att stå ut med i dagens samhälle. Eller kanske knappast ens reflekterar över att de står ut med den här typen av beteende. Jag har ingen aning om hur många det är som lever i förhållanden där våld eller hot om våld är vardagsföreteelse, och jag blir rädd av att tänka på det. Tänk bara på tjejen i toakön som inte vågar/vill säga till en vilt främmande man. Och det här problemet ligger inte på tjejer att förändra, det är killar som måste förändras och måste inse att det inte är okej att bete sig på det här sättet. I det här fallet var båda killarna mer eller mindre berusad, men om du upptäcker en sån här sida hos dig själv är det ditt förbannade ansvar att göra något åt det! Sluta drick sprit eller vad det nu är som krävs för att ditt beteende ska bli acceptabelt!
Jag vet att jag ska ut i den ”riktiga” världen nu och inte får stanna i min genusbubbla. Visst har min värld fått nålstick då och då, men den har hela tiden varit intakt. Men när sådana här saker händer börjar en ju fundera på hur det ser ut där ute, i den så kallade riktiga världen? Och varför skulle jag vilja vara där ute när jag har min fina värld insvept i min yllefilt? Jag vet att det inte fungerar, men jag vill att hela världen ska vara på min sida nu! Och jag vill att alla ska få tillräckligt med styrka för att inte acceptera skit från omvärlden, oavsett vilka skäl det nu kan finnas. Men allra mest önskar jag att alla tjockskallade idioter som finns där ute skulle ta sitt förnuft till fånga och bli genusfascister!

Omg, jag har glömt hur mkt jag hatar att packa inför en flytt. Det suger as.

You are my sugah, Sugar

Jag ska skärpa mig nu. Nu går det inte att sitta på arslet och inte gör ngt alls. Nu ska jag arbeta!
Jag har på allvar börjat fundera på att skriva krönikor för ngn tidning (mest AB för att vara ärlig), det verkar ju inte vara så jävla svårt att få ett sånt gig. Asså serri, den därna fotbollsfrun får ju skriva krönikor och om jag får säga det själv, så har jag nog mer att tillföra Sverige än vad hon gör. Dessutom skulle det vara sehr sehr gött att ha en extrainkomst nu när jag inte har ngn aning om vad som händer efter mitten av januari. Det känns ju inte jättehett att gå på soc.
Jag hoppas att jag får fast arbete i Malmö, men det känns ju avlägset. Tur att jag har så fina vänner som har erbjudit mig boende när(om) jag kommer tillbaka till skåne. Men jag vill ju tillbaka hit! Det är mitt hood liksom. Jag är ju faktiskt 24 nu och därmed snart vuxen. Och jag trivs här. Jag har hattat runt nog i mitt liv. Okej, jag skulle kunna tänka mig att vara borta ett tag, men på ett tillfälligt sätt. Men vem vet? Stockholm kanske blir mitt nya hood.

Det enda skälet att se på Criminal Minds

Är dr. Spencer Reid. Ja, eller Matthew Gray Gubler. Jag dör vad het han är. Och dessutom spelar han den smarta, supernördiga unga killen. I löv it!

Om sommaralkoholism

Ja, igår åkte jag ju till Malmö. Under förevändningen att jag skulle reashoppa med M och L. Och jo då, det gicks i affärer. Och det gjordes inköp.
Men vid ungefär fem- sex tiden kände vi att vi var utslitna av det hårda shoppandet så vi bestämde oss för att ta en öl. Vid den här tidpunkten hade även I och J anslutit sig till vår lilla grupp. En öl blev en öl till blev ett oändligt antal öl. Vid halv tio tiden var vi alla fulla och glada och bestämde oss för att gå hem till L och dricka mer öl och spela wii. Och det gjorde vi. Med andra ord; det blev rätt blött igår.
Det hela slutade med att jag och M sov kvar i Malmö, vilket iofs var tur då vi återförenades med hemvändaren Nför frukost och mer tvspel (wii fit faktiskt, så vi tränade också!).

Jag mår som jag förtjänar

Jag vaknade klockan halv nio imorse och mådde skit. Jag hade huvudvärk och obehaglig malande känsla i mellangärdet. Jag trodde allvarligt talat att jag för första gången i mitt liv skulle kräkas dagen efter, men efter en halvtimme på toaletten, en huvudvärkstablett och lite vatten senare hade jag hjälpligt återhämtat mig. Sen sov jag till halv ett. Nu mår jag so so. Kvällen å sin sida var jävligt het. Brenda Walsh är jävligt heta!
Läste precis ett jättegammalt inlägg på Belinda Olssons blogg om att Frida Fahrman hade velat leva på medeltiden, för att hon fascinerades av det fattiga livet. Jag måste säga att jag tycker att det låter lite efterblivet. Har hon någon som helst insikt i hur det var att leva på medeltiden? I think not. Inte för att jag vill påstå att jag är någon slags expert, men jag har åtminstone erfarenheten av att ha bott på landet och arbetat med djur en ganska stor del av mitt liv. Det är ingen dans på rosor, inte ens idag och på medeltiden skulle jag gissa på att det var lite jobbigare. Bara att typ bada en gång om året och dela säng med sina typ fjorton syskon.
Nej tack.

Effektiva Erika

Jag har lyckats få en hel del gjort nu i alla fall. Har sagt upp lägenheten och el + bredband och så har jagfått boende! Jag ska bo i ett rum hos en kvinna i Huddinge, så nu är det bara att hoppas att det löser sig till det bästa. Det är så jävla svårt att veta hur sånt blir, det går ju liksom inte att förutse om jag och hon inte alls kommer överens, men jag ska göra mitt bästa. Dessutom kommer jag antagligen inte vara där så himla mycket, ska jobba och så. Nu är det bara att börja packa ihop mina grejer och välja ut vad som ska med till Sthlm. Det är ju lätt på så sätt att jag nu vet att rummet är möblerat och därför blir det ju bara sk personliga tillhörigheter, men det kan nog bli en del ändå.
Ikväll blir det partäy i Malmö, och nu är det verkligen dags att utnyttja tiden med fina Kristin. Hon flyttar till USA om typ två veckor, så det kommer nog dröja innan vi ses efter det. Det är of course jätteroligt för hennes skull, men samtidigt känns det lite deppigt att vi ska splittras nu. Men det är väl så det blir när en blir "vuxen".

Bittersweet symphony

Samtidigt som det är skönt att komma hem, har ändå "jag längtar tillbaka"- känslan satt in. Det var en himla fin resa och Berlin är en himla fin stad. Jag har alltid trott att anledningen till att jag verkligen inte vill bo i Sthlm är att jag tycker att det är för stort. Men nu vet jag att det inte är så. För jag skulle definitivt kunna tänka mig att bo i Berlin.

Jag kom på en jättebra rubrik igår kväll, men sen drack jag öl så nu har jag glömt bort den

Är tillbaka från syndens näste, även känt som Berlin. Jag har haft enorma mängder med trevligt den här veckan, vi har praktiskt taget bara tagit det lugnt och inte överansträngt oss. Jag var lite osäker på hur det skulle bli när vi förra tisdagen möttes av ett oerhört svettframkallande väder, men det har gått bra. Det har inte varit alltför varmt de flesta dagar. Och det är ju definitivt inget fel med att ligga i en park och läsa när det är för varmt för att anstränga sig. Första dagen åkte vi faktiskt till ett köpcenter bara för att få svalka oss i den fantastiska luftkonditionerad byggnaden. Annars är inte köpcenter speciellt kul i Berlin, om en inte är a) enbart intresserad av typ hm eller b) en rik tant på jakt efter dyra märkestantkläder. Det är bäst att hålla sig till secondhandbutikerna och de affärer som finns i de olika stadsdelarna. Iofs räcker det nästan för mig att kolla på de fina husfasaderna*, jag gick typ hela tiden och avundades människorna som bor i de fina husen med de FANTASTISKA balkongerna.
Lite kultur hanns det också med. Först var vi på en fotoutställning på Helmut Newton- museiet som handlade om paparazzi främst på 60-och 70-talet. Den var väldigt intressant och det blev ganska uppenbart att paparazzin var lika in your face då som nu. Förvisso kan jag tänka mig att de var färre och att det till högre grad handlade om att socialisera med celebriteterna, inte bara exponera dem så mycket som möjligt. Vi var också på två samlingsutställning, en av Man Ray och en av Alexander Rodtschenko, vilket var mer av en besvikelse. Okej, det var kul att få lite bättre koll på vilka de är, men själva konsten var inte speciellt intressant. De var båda verksamma under den första halvan av 1900-talet och de sysslade båda med foto och fotomontage. Det var säkert spännande att se för den som är mer insatt i fototekniker än vad jag är, för för mig blev det till slut lite intetsägande. Rodtschenko var verkligen väldigt mycket Sovjet, så att säga, och det är ju spännande på sitt sätt. På det hela taget var det väl bra och det är alltid roligt att vara någonstans där det faktiskt väldigt mycket att välja bland när det kommer till kultur (det finns tre operahus. TRE!).
Självklart dracks det öl och vin och åts mat. Jag tror faktiskt inte att jag åt en enda misslyckad måltid under hela tiden jag var där, och dessutom lyckades jag med konststycket att inte bli bakis en enda dag trots att jag intog alkohol sex av sju dagar. Jag kommer sakna käse frühstücken mest.
Annars kan jag verkligen rekommendera min semsterbok, Jeanette Winterson The Passion. Sehr, sehr gut.

*Observera att det hät handlar om östberlin, hur det är i väst vet jag inte. Har bara i området kring KaDeWe/Zoologischer Garten och det är så jävla turistigt att det knappt går att vistas där. Det som höjdpunkterna där är den bombade kyrkan och kakavdelningen högst upp i KaDeWe. Och Helmut Newton museiet då.

Jag hade åtminstone tur med vädret

Nej, det har inte varit så illa. Någonting inom mig gillar ju trots allt livet på landet, med höskördar och förrymda getter. Fast getterna de har mest varit en plåga förstås. Jag kan informera om att det inte är särskilt att jaga getter för att förhindra deras framfart bland rosenbuskarna eller att försöka locka de små asen in i hagen igen. Det är inte heller så särskilt roligt att i princip inte ha tillgång till internet, det som erbjuds här är nämligen den långsammast uppkoppling världen skådat. Modem såklart, som krånglar som fan, i snitt måste jag koppla från och koppla upp igen 3ggr per session. Det är dessutom omöjligt att ladda ner det program jag behöver för att kunna göra mina uppgifter på kursen. Ack ack.
Å andra sidan har jag haft gott om tid att sova, läsa och kolla på Angel, vilket ju inte är fel. Även om jag börjar bli lite rastlös. Jag tappar heller inte hår i stora drivor längre. Hela den grejen är jag fortfarande lite orolig för, okej mitt hår har varit särdeles tjockt och vackert den här våren, men det är ändå inte okej att tappa så mycket hår. Det känns som att jag borde ha stora kala fläckar vid det här laget, men ännu har jag inte upptäckt några. Visst, håret har blivit avsevärt tunnare, men det ser nästan normalt ut fortfarande. Nu kan jag väl bara hoppas att de där b-vitaminerna jag äter ska work their magic. En vit månad har jag haft också, värsta renlevnadsmänniskan är jag. Inte en droppe alkohol har passerat mina läppar sen jag kom hit. Det känns gött, speciellt med tanke på att jag kommer till Åmål helgen då bluesen är och att jag ska åka en vecka till Berlin. De två faktorerna lär ju upphäva de goda effekterna av min vita månad. Men, en kan ju inte få allt och öl ska ju vara bra för håret sägs det.
Annars, saker som jag gjort: lärt mig handmjölka kor ganska bra (det kommer mjölk ur spenen typ 50% av gångerna jag försöker), jagat kor, mockat skit, flyttat kalvar, monterat ner en kalvbox, gjort yoghurt, ridit, fascinerats av hur tjock Chikita (Bulans syster) är, försökt att inte bli helt asocial genom att umgås med Anna och Linda, tittat på sjögräset vid bryggan, börjat läsa Allt av Martina Lowden, blev uttråkad och började läsa ”Kärlek i Europa” av Birgitta Stenberg istället, försökt lära min kära mor att använda sin nya dator, ätit mjukglass, kelat med katter, nåt sånt.

Jag är så galet nervös

Jag låg och vred mig x antal timmar i morse innan jag slutligen gav upp och gick upp. Jag ska till Berlin imorgon! Det känns helt galet oc jag är helt nervös. Vad ska jag ha med mig? Räcker mina pengar? Ja, det är mycket nu. Och som om det inte vore nog är jag ganska säker på att jag kommer att få mens idag.

Alltså, amerikaner alltså

När jag har varit hemma har jag haft lyckan att utsättas för sverigebesökande amerikaners påhitt. Eller ja, i alla fall fått en anledning att igen fundera på hur underligt landet i väst är. Mammas närmaste grannar är tre sommarstugor, varav en ägs av en svensk-amerikansk familj som spenderar ungefär två månader i Sverige varje sommar. Mamman i familjen är född och uppvuxen i närheten av Hudik, så jag antar att det är därför de har hamnat där. I sommar har de varit ganska lugna, men föregående somrar har de varit väldigt påfrestande och ständigt varit och hängt på mammas gård (det gäller iofs inte mannen i familjen, men iaf). De har också fått en häst (oklart av vem), en tjugofyraårig nordsvensk som nu bor hos mamma. De har alltså en häst som de betalar för året runt, men bara träffar två månader. Vi får väl se hur länge han lever dessutom, 24 är ju inte direkt en ungdomlig ålder för en häst. Men det allra konstigast är mammans jobb. Hón jobbar med fotomontage. Låter inte så konstigt va? Nej, men det handlar tydligen om att hon redigerar folks fotoalbum?! Alltså serri, ur krystat är det inte att styla sina familje/semester/whatever bilder i ett album? Hur krystade är amerikaner eg?
Hos pappa var en av de amerikanska släktingarna och hälsade på. Jag hade inte lyckan att träffa mannen från Dallas, men han verkar ha för vana att ge bort minst sagt ovanliga presenter. I år fick mina systrar varsin penna mönstrad som amerikanska flaggan. Den spelade också nationalsången. Sist gång han var här fick de... kom igen gissa!...
.....dollarsedlar!
En börjar ju undra alltså...

It's wicked, it's hot!

Jag är i Skåne!
Det är jävligt gött. Skönt att vara tillbaka i läggan, vi har inte så mycket tid kvar ihop. Blir nog ett tårfyllt avsked känner jag på mig. Resan ner gick fantastiskt bra, ac på bussen och inte alltför märkliga medresenärer. Okej, kvinnan som satt brevid mig mellan Åmål-Gbg luktade lite illa och satt och lutade sig fram mellan sätena hela tiden, men annars så!
Nu ska jag gå igenom vad som ska göras innan jag åker och hur mycket pengar jag har att spendera.

Vad vore en sommar utan böcker?

Jag har så klart läst en hel del böcker nu i sommar, dels har jag ju inte haft så mycket annat att göra och dels är ju jag personen som det sägs "Förekommer ej utan bok" om. Ja, det är sant. Det var ju kris när jag glömde (GLÖMDE!!) att ta med mig en bok på den åtta timmar långa bussrtesan till Sthlm. Jag överlevde dock, men mycket knappt. Tack och lov att min kära Petra, som också var min guide/värd i Sthlm, jobbar på Akademibokhandeln. Jag hade sen innan beställt en hög böcker av henne som jag tog emot när jag kom fram. Så min sommar var räddad. Anyways, tänkte göra en liten sammanfattning:
Amanda Svensson- Hey Dolly. Jag lånade den av Petra och hade ju sen innan hört hyllningarna om boken. Sanningen att säga bev jag lite besviken. Okej, hon skriver bra. Men jag är så trött på den typen av story. Tjejen som är stark i sin egen värld och av alla andra uppfattas som hon är störd. Nej, not for me.
Neil Gaiman & Michael Reaves- Interworld. Ja, den var bra. Inte den bästa Gaiman boken, men inte heller den sämsta. Spännande och underhållande. Observera att det är en ungdomsbok (jag vet inte om det spelar så stor roll, jag tycker att den i princip är som hans vuxenböcker).
Terry Pratchett- The colour of magic. Jag har bestämt mig för att samla på mig alla böckerna om Skivvärlden och det här är den första. Den är rolig och jag kan rekommendera den för alla som gillar fantastiska äventyr.
Bret Easton Ellis- Less than zero. Alla hans böcker handlar ju mer eller mindre om samma sak, tristess, depraverade rika människor som gör grymma saker för sitt eget nöje. Och det är brilliant. Jobbigt, men bra.
Martina Lowden- Allt. Jag har inte läst ut den. Återigen en debutant som jag blev besviken på. Alltför prententiöst och högtravande för min smak. Jag blev inte direkt fångad om jag säger så.
Birgitta Stenberg- Kärlek i Europa. Den först delen i hennes självbiografiska svit. Sjukt bra! Hennes liv är som en saga om det dekadenta konstnärslivets mörka baksida. Hon flyttar till Paris när hon är sexton där hon klarar sig på extremt lite pengar. Från Paris åker bland annat till Rom, Cannes och Capri. Väldigt läsvärt.
Ja, det var några av min lästa böcker i sommar. Och nu har jag lånat en trave av min moster, så det lär bli några fler innan sommaren är över.

Hello stranger

Trots tillgång på dator har jag varit lite dålig på att hålla igång bloggandet. Det är ju.. sommar, varmt och det finns andra saker att göra än att blogga här. Till exempel bada eller dricka öl. Jag har grattat min kusin som har fyllt tjugo och så har jag jobbat två dagar nu. Städjobb på bruket är kanske inte det roligaste i världen, men det är åtminstone lite pengar.

Gästartist

Erika presenterar stolt: FRIDA!

Detta är Erikas bästa åmålsvän, Frida som skriver. Erika är för tillfället på toaletten och gråter/kissar en skvätt, men det är helt okej, då hon fixar så mycket annat här i vardan. Idag har vi druckit vin till tonerna av min nyfunna Idol johan Johansson som som jag såg live igår på åstol samt kramade hjärtligt, och då inte som wannabe groupie, utan i egenskap av hans kompis flickvän...ja, jag lever ett behjärtansvärt liv. Var och spelade på en skitgrej för Mona Sahlin i Stockholm vilket inte var helt fel, tvärtom, Säpo visade sig vara en jävligt sjyst människa dold bakom alla sina badboy-attribut.
Men nu får det va.

Godnatt

Släkten är värst

Jo just det, jag har socialiserat med min släkt också. Min farmor fyllde nämligen år. Det är roligt att träffa dem och inse att min humor typ är ett släktdrag, bara att min humor är någon slags light variant av min farbröders. Jag säger bara det, om en ska träffa min släkt är det bäst att inte vara pryd.
Nu ska jag försöka få tag på min kusse, och träffa henne också. Hon har vart spårlöst försvunnen sen helgen, så jag hoppas att allt är lugnt.
Nu lyssnar jag på Johnny Cash's version av "Hurt", blir helt gråtmild. Jag är en mes.

Like sand through the hourglass

Jag har skrivit en massa till bloggen på min dator, alltså inte den dator jag använder nu. När jag orkar ska föra över det och då blir det bland annat en resume av min tid i Norrland. Ha tålamod mina vänner.

Så går en dag

Bra inledning på vistelsen här har det iaf varit. Under the influence två av tre dagar, ja, det är så jag måter hur lyckat mitt liv är. Hur ofta jag är full. Vi får väl se om jag kan hålla uppe det här, men jag skulle gissa på att den evntuella hälsosamhet jag byggde uppe under min tid i bushen kommer att tas ut av all öl jag kommer att dricka i berlin, så det är ju lite same same. Dock var min far värre än mig, han gick ut på frukostblues klockan tio på förmiddagen och kom hem åtta på kvällen. Jag höll mig till de mer acceptabla nattimmarna åtminstone.

En vit månad och en sen sprack det

Ber så hemskt mycket om ursäkt för min frånvaro, men jag måste skylla på min mors teknikfientlighet. Hon har nämligen en modemuppkoppling som inte klarar av något i princip. Jag fick vara glad om jag kunde betala mina räkningar.
Men nu är jag tillbaka!
Är i Åmål nu och det hälsosamma livet jag förde i Hudik försvann genast. Men vad ska en flicka göra när det är bluesfest i stan? Klart att jag var tvungen att dricka öl och bada naken i Vänern!
Det är gött attt vara här. Inte för att jag inte gillade att vara hos mamma, men här har ju liksom lite folk som jag känner och så. Har till och med ett eget rum (typ, det är min minsta syster Sophie som har fått lämna sitt rum för min skull).